Alla inlägg under september 2010

Av roboguy - 4 september 2010 19:33

Sparsam? No, not me. Jag är snarare slösa än spara. Dåligt karaktärsdrag, ja! Jag hade köpt åtta snusdosor för att klara mig i helgen, men tro inte att det lyckades något vidare;/ Just nu återstår bara två och en halv snusdosa haha. Av åtta totalt, som jag inhandlade i torsdags, så kvarstår alltså enbart två och en halv dosa... Det är fruktansvärt dåligt och det är fruktansvärt slösakigt. Ja, nu gäller det att dra åt svångremmen lite så man åtminstone har snus kvar till på tisdag. Stackars mig;D

ANNONS
Av roboguy - 4 september 2010 18:23

Det blev inget av med surströmmingen ikväll. Det var planerat att det skulle komma hit några gäster och vi skulle käka surströmming, men några fick förhinder och då beslöt vi oss för att skjuta upp det. För mig gör det inte så mycket då jag inte är så förtjust i surströmming, jag kan vänta tills det passar för de andra;D


Istället så blir det en ganska vanlig filmkväll, men då den ska spenderas tillsammans med syrran så klagar jag inte. För det är alltid lika trevligt att se film tillsammans med syrran. Jag vet inte riktigt vad vi ska se, men det blir i alla fall Upp som har premiär på TV1000 ikväll. Lite dåligt av mig att jag inte har sett den filmen tidigare dock haha! Men jag är väl inte direkt så intresserad av datoranimerade filmer längre. Förr i tiden hade man sett Upp för länge sedan men numera så gör det ingenting om man inte ser filmen direkt när den har premiär. Men jag har hört mycket gott om filmen så jag hoppas ändå att den motsvarar förväntningarna. 

ANNONS
Av roboguy - 4 september 2010 13:28

" En dags sorg är längre än en månads glädje".


Kinesiskt ordspråk

Av roboguy - 4 september 2010 02:02

Jag undrar om inte regissören till den här filmen, Rob Stefaniuk, kanske var påtänd då han gjorde Suck? Eller så är det bara som så att man är så ovan vid att se något som i alla fall är lite originellt och som ser nytt och fräscht ut. 


Redan när vampyren Queen gör entre medan det medelmåttiga bandet Winners spelar så är han hur fräck och cool som helst. Men filmen började väldigt underligt och jag var ganska säker på att det här inte var något för mig. Och jag hade delvis fel i det antagandet. Suck borde jag egentligen spy galla över, men det kan jag inte riktigt göra. 


Filmen har grymt bra musik plus att den har två riktigt roliga scener. Den första utspelar sig när bandet ska passera gränsen till Toronto och gränsvakten vill ta sig en närmare titt på bandets medlemmar. Den andra är då en butikskille får ett sugrör stucket i halsen så att vampyren Jennifer kan suga i sig av hans blod:D Humor på låg nivå, javisst men det passar väldigt bra i den här filmen. Och Jennifer, Jessica Paré, är överjordiskt fin som vampyr. 


Sedan är alla gästinhopp väldigt bra. Jag känner inte igen alla men de jag känner igen är följande: Iggy Pop, som bandets något excentriske inspelningsboss, Alice Cooper som ja, jag vet inte riktigt vad han är- kanske är han rent av djävulen? Och så Henry Rollins, som Rockin´Roger. 


Men filmens klart bästa karaktär var Eddie van Helsing, perfekt gestaltad av Malcome McDowell.


Jag gillade inte allt i den här filmen ( det var lite för mycket musik ibland, det var lite omständigt ibland, det var lite för lite av vampyrgrejen ) men det knasiga är väl att det i dag faktiskt skulle gå hem om ett band bestod av vampyrer;P Kanske säger en del om den värld vi lever i. Jag vet inte. Suck är i vilket fall som helst underhållande.

Av roboguy - 4 september 2010 01:44

Säkert varningstecken: Du känner inte igen namnen på skådespelarna som står på filmens omslag. Nästan omedelbart så kan man nog börja ana ugglor i mossen, och gör man det brukar det vara väldigt klokt att strunta i filmen och välja någon annan.


Men nu ligger det ju till på så sätt att jag brukar tycka om den här sortens filmer, och jag tycker att Infestation har ett visst underhållningsvärde. Jag är medveten på förhand om att skådespelarinsatserna är om inte usla så inte direkt genombra, effekterna ser ut att vara hämtade från någon b-film från det glada 90-talet och spänningen är lika lågt som temperaturen förmodligen kommer att vara häromkring mitt i vintern.


Men det finns en del försonande drag i den här filmen emellertid och det är framför allt huvudpersonens pappa, Ethan, som räddar skeppet från att kapseja fullständigt. Ja, det är meningen att Cooper, som är huvudpersonen, ska vara rolig då han är den här typiska filmloser-typen som skämtar, är rädd och "fjollig" så fort det händer något och som får flickan i slutet! Oj, spoiler där, men det där hade förmodligen de allra flesta redan kunnat räkna ut. Åter till pappa Ethan- han är en pensionerad militär som givetvis lever rövare och mår prima när "jätteinsekterna" anfaller. Det är oklart var dessa jätteinsekter kommer ifrån, det kommer nämligen aldrig någon förklaring- och vi får inte heller veta vad de egentligen är. De ser ut att vara alltifrån skalbaggar till gräshoppor till gud vet allt. Men det är inte så jävla noga vad de är egentligen ( bara en hängiven biolog skulle väl ens orka artbestämma de här CGI-skapta sakerna?).


Det satsas i alla fall mer på humor än på spänning i den här filmen, men ni som har känslig mage ska inte låta er luras- det förekommer en del saker som en del

kan tycka är lite äckligt. 


En gullig detalj: Pappa Al och sonen Hugo som har något hörselproblem och som verkar lite... ja, lite efter. På ett charmigt sätt. 


Infestation är underhållande för den som uppskattar filmer som är gjord med liten budget men med desto bättre humör. Den kanske inte når upp till någon högre nivå, men vad gör väl det. Jag är glad så länge en film lyckas underhålla mig för en stund. 

Av roboguy - 4 september 2010 01:29

Tänk om man inte kunde ljuga och allt som man sa var den nakna sanningen? Det är just precis det som är fallet i den här filmen. Alla människor talar sanning- direkt, okonstlat och utan att ångra sig vad de än kastar ur sig. Men som titeln på filmen antyder så är det någon som kommer på hur man gör, hur man ljuger. 


Men låt oss börja med den första delen av filmen. Alla talar alltså sanning. Det är inte så lyckat för huvudpersonen Mark. Vi förstår ganska snabbt att han är en misslyckad människa, och människorna i hans omgivning tvekar inte att påpeka det för honom hela tiden. Det går inget vidare för honom på hans dejt med Anna ( Jennifer Garner, wow!). Anna säger direkt när Mark kommer för att hämta honom att han kom för tidigt och att hon höll på och onanera och att hon skulle fortsätta göra det, för det skulle minsann inte bli något i sängen med honom efter middagen. Under middagen ringer också Annas mamma för att höra hur hennes dejt är, och hon säger direkt att han inte har någon chans och att han är rund och har en ful liten näsa. 


Jag tycker synd om Mark i början av filmen. Han är en godhjärtad man, och det visar han även när han börjar ljuga. Han säger bland annat åt killen som hela tiden pratar om att han ska ta livet av sig att han inte ska göra det, han vinner storkovan på casinot och han ser till så att hans alkholiserade kompis får pengar och hjälp.


Alla tror ju att det Mark säger är sanningen. Så innan hans mamma dör så berättar han att livet efter detta kommer att bli fantastiskt, att hon kommer att få bo i en fin herrgård och att alla hon älskat kommer att vara där. Det här sprider sig, och det får oanade konsekvenser. Alla vill höra om vad Mark har att säga om döden. 


Filmen började väldigt roligt, men sedan blev den lite mer allvarlig. Att Mark får symbolisera något utav en modern version av Jesus visas tydligt två gånger- första gången när han skriver ned budord om "mannen i himmelen" på två pizzakartonger och så i slutet när han har långt hår och långt skägg samt är klädd i vitt. Jonah Hill är riktigt bra i hans lilla biroll, jag har nog aldrig sett honom bättre än vad han är i den här filmen. Jag tycker till och med synd om honom stundtals. Jennifer Garner är lite jobbig då hon är den som är för snygg för Mark och som bara letar efter en make som har bäst chans att ge henne genetiskt perfekta ungar ( men naturligtvis så kommer hon på bättre tankar så småningom).


The invention of Lying är en liten, värmande pärla. Faktiskt. 

Av roboguy - 3 september 2010 17:51

Jag vet inte riktigt varför, men jag gillar den här låten. Klar feststämningshöjare, bra sound också. 




http://www.youtube.com/watch?v=X9_n8jakvWU&ob=av2e


Av roboguy - 3 september 2010 14:08

Vilken fantastisk kvalité på bilderna av vraket. Nu får man bara hoppas på att bilderna kommer att användas i någon form av produktion, såsom en ny bok om skeppet och kanske en dokumentär också?:)





http://svtplay.se/v/2129634/unika_bilder_pa_titanic


Presentation

Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20
21
22
23 24 25 26
27 28 29 30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ ROBOGUY med Blogkeen
Följ ROBOGUY med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se