Direktlänk till inlägg 17 december 2010
Venedig konspirationen av Steve Berry rör sig i samma område som den mer välbekanta Da Vinci Koden. De är ganska lika varandra men jag håller till Berrys stora fördel att han i alla fall i slutet skriver om sådant som han har hittat på och vad som är historisk fakta. Något som Dan Brown definitivt inte gör.
Innan Venedig-konspirationen tar fart ordentligt så inleds boken en smula segt och det är många karaktärer som ska presenteras, och karaktärernas bakgrund och vad de har som mål tecknas en aning skissartat, men man förstår, förstås, alltmer ju mer man läser. Men det är en lite seg uppförsbacke innan man har avverkat de första tvåhundra sidorna. Det är mycket som bland annat ska förklaras om Alexander den stora och var hans lik tog vägen, vem som stal hans lik osv osv. Den sista delen av boken är betydligt mer actionbetonad, och det är den delen som jag tycker om bäst.
En annan sak som var riktigt bra med den här boken var skurken, Irina Zovastina. En kvinna som ser sig själv som något stort, som inte drar sig för att jämföra sig själv med Alexander den stora och som inte skyr några medel alls för att styra den Centralasiatiska federationen. Berry säger att federationen är fiktiv, vilket den naturligtvis är- men det var intressant att läsa ändå om hur maktbalansen skulle kunna rubbas i världen. Dessutom vill Zovastina använda baciller i sitt erövringskrig, en fullt tänkbar strategi som skulle kunna genomföras i framtiden ( låt oss hoppas att så inte blir fallet ).
Däremot var bokens huvudperson, den före detta agenten Cotton Malone väldigt tråkig och intetsägande. Jag hade föredragit mer om han hade varit någon blandning av James Bond eller Jason Bourne eller vad som helst- i den här berättelsen verkar han knappt begripa vad som händer och han följer mest med för att skydda en kvinnlig vän. Hans enda "superkraft" är att han är begåvad med fotografiskt minne, något som kan vara mycket användbart förstås. Men Malone är nog en av de tråkigaste hjältar jag har läst om på väldigt länge.
Venedig-konspirationen ingår i en bokserie ( tror det är tre böcker som har kommit hittills ), men jag tycker inte man behöver läsa dem i ordning. Jag har inte gjort det och jag klarade ändå av att läsa den här boken utan att saker från förr gjorde det svårbegripligt.
Den här blandningen med historisk fakta, konspirationer och spänning passar mig som handen i handsken och jag tror jag kommer att läsa de andra böckerna i den här serien också.
Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|