Alla inlägg den 2 februari 2011

Av roboguy - 2 februari 2011 15:35

Medan jag inväntar nästa bok i den här serien så passade jag på och läste en av de tidigare böckerna som jag inte hade läst. Kall som graven påminner en del om den senaste, Bad boy. Peter Robinsons böcker är väldigt brittiska och i vanlig ordning så dricker karaktärerna väldigt mycket te hela tiden. Det skapar ofta en trevlig känsla. 


I de tidigare böckerna hade överkommissarie Alan Banks inte lika många problem- problemen börjar staplas på varandra men Banks är inte lika deprimerad som han är i de senaste romanerna. Visserligen har han en hel del att vara bekymrad över då han är påväg att skiljas med sin hustru samtidigt som han har en kärleksrelation med sin kollega, Annie Cabbot. 

Den karaktär som gör starkast intryck i den här romanen är Emily Riddle. Jag vet inte om det verkligen är så, men man kan mycket väl dra paralleller till Paris Hilton- kanske en kändis som har inspirerat författaren till att skapa den här karaktären? Riddle lever i alla fall rövare, är bortskämd, knarkar och påverkar alla de inblandade på ett eller annat sätt. 


Det hade varit roligare om Kall som graven kunde ha rört sig mer i de skumma kvarteren i London, men Banks hamnar som vanligt i blickfånget hos en av de större bovarna- i det här fallet Barry Clough. Men det blir lite väl uppenbart och tråkigt när alla misstänker Clough hela tiden- man vet liksom att det inte kommer att vara han som sedan avslöjas som mördaren. Jag känner också igen mycket av Peter Robinsons stil numera så han lyckas inte "överraska" mig särskilt mycket längre, vilket gör det lite tråkigt att läsa böckerna. Jag hoppas att han kommer att byta spår en aning i de kommande böckerna. Det jag också hoppas på är att Robinson kommer att göra några riktigt stora och avgörande förändringar för huvudpersonerna- något som skakar om tillvaron fullständigt. Men vi får väl se vad som händer.


Kall som graven är precis som de övriga böckerna mycket trevlig och underhållande läsning. 






  

Av roboguy - 2 februari 2011 14:41

Oj här är det verkligen inte låten som man först och främst lägger märke till ( och låten var enligt min smak sådär men lär inom kort dyka upp på Rix FM förmodar jag) men här kryllar det av gagballs, plast, latex och en härskarinna som är ut och rastar sin slav;P





http://tv.expressen.se/noje/1.2314657/se-rihannas-nya-video








  

Av roboguy - 2 februari 2011 13:14

Nu börjar det komma ganska mycket rapporter, och för att inte säga rykten, om Nolans kommande tredje och avslutande film i hans magnifika berättelse om Läderlappen. Eller förlåt, det är ju ett väldigt gammalt namn;P 

Det låter så otroligt spännande allt som kommer fram nu att jag knappt kan bärga mig- vilket naturligtvis betyder att man måste försöka sänka förväntningarna en smula för annars riskerar man att bryta ihop om The dark knight rise visar sig bli en besvikelse. Men, hoppas man, Christopher Nolan ska väl ändå lyckas ta det här projektet i hamn?! Ja, det hoppas jag. 

I artikeln säger en om filmen såhär: " Jag läste manuset för två veckor sedan och han har gjort det igen. Så enkelt är det - han har gjort det igen. Det är ett helt fantastiskt manus. Han håller fortfarande på och redigerar det eftersom det just nu är ett väldigt långt manus, men fantastiskt är det." Låter ju minst sagt lovande, eller hur?;)

Och man blir inte mindre nyfiken efter att man får höra att öppningsscenen tydligen ska göra oss hänförda! Det finns med andra ord mycket som gör att man skruvar upp förväntningarna kopiöst mycket, men som sagt- man får göra så gott man kan för att försöka behålla förväntningarna på en lagom nivå. Nu väntar man bara på att en teaser ska leta sig ut på Youtube så småningom.




http://www.moviezine.se/artikel/6588-gordon-levitt-aktuell-for-the-dark-knight-rises







  

Av roboguy - 2 februari 2011 00:56

Jag tycker att  triart.se låter som ett väldigt bra initativ och hoppas att det blir riktigt bra! Att kunna ha en samlingssajt där man kan snacka med andra, titta på film on demand, kunna köpa film, diskutera film i forum osv.

Jag hoppas verkligen på att den här sajten kommer att bli lyckad och att så många som möjligt kommer att vara där.




http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/nya-svenska-filmsajten-tar-form







  

Av roboguy - 2 februari 2011 00:14

Jag vet inte riktigt om jag håller med filmtiteln, It´s kind of a funny story, för rolig historia blir det dessvärre aldrig och om man har det minsta kunskap angående sådana här filmer så vet man redan från ruta ett var det kommer att luta och man kan på ett ungefär våga sig på en gissning över hur det kommer att gå för huvudpersonen, Craig.

Filmens stora fördel, enligt mig, är att den belyser ett ämne som är högaktuellt i dag- stressen och pressen som samhället ställer på oss. Vi måste lyckas redan i skolan för annars är framtiden förstörd. Vi ska bli så lyckade hela tiden, men glömmer bort att ibland fundera på vad det är vi egentligen, innerst inne vill göra. Man förstår sig verkligen på Craig, som redan som fem-åring jämför sig med Mozart och de andra stora som komponerade sina mest berömda verk redan som små. Varför kan inte Craig rita av en stad på ett autentiskt sätt? Han är visserligen bara ett barn, men varför ska det hindra honom? Det känns också som att det är pappan i familjen som pushar Craig, medan mamman åtminstone förstår eller känner på sig hur det är med Craig. 


Den figur som fungerar som Craigs motsats inne på sjukhuset är Bobby- en stor och snäll björn som man bara vill krama om. Av Bobby får Craig sådana saker som att Bobby önskar att han fick leva Craigs liv för en enda dag- fast det från början verkar som att Bobby är tillfreds med sig själv. De andra figurerna kommer jag knappt ihåg såhär efter att jag har sett filmen, det är ingen av dem som fastnar speciellt länge i minnet. Det är Bobby och Craig och resan som de tillsammans genomför. Det finns en del fina scener här trots allt- som "sångnumret" och när egyptiern kommer och börjar dansa. Men det finns ingenting här som kommer att fastna i mitt minne speciellt länge.


Utom kanske det som filmen förmedlar i sista bildrutan! Där har vi kanske något att lära oss, allesammans? 

Annars känns inte det här som en film som riktigt passar för mig. Den hade vunnit på att kanske ha lite mer humor, men det finns ett stort hjärta som bultar bakom filmridån och det tycker jag lyser igenom. Lite av en Gökboet-light, fast kanske inte med riktigt samma tyngd ( Gökboet kommer jag ihåg trots att det var flera år sedan jag såg den filmen vid det här laget ) medan jag förmodligen inte kommer att minnas It´s kind of a funny story speciellt länge. 









  

Skapa flashcards