Men herregud, hur het är Tarzan numera egentligen? Om det inte handlar om nya vinklar på den kända storyn, eller något nytänkande så förstår jag inte riktigt hur de ska sälja in Tarzan hos den nya generationen... Känns det inte som att vi är färdiga med den här figuren? I och för sig gick det ju bra med Disneys tecknade version, men det var ett undantag som bekräftar regeln tycker jag. Tror du det behövs fler filmer med Tarzan?

http://www.moviezine.se/artikel/7508-hustle-amp-flow-regissor-gor-tarzan-trilogi

Jag begriper det inte- en framgångsrik karriär i USA och Kinnaman återvänder till Sverige och medverkar i de nya filmerna om Johan Falk som spelas in? För det första, det räcker med Falk-filmer nu! Kan man inte bunta samman alla filmsnutar i det här landet och göra något alldeles nytt och fräscht- Falk, Wallander, Beck, van Vetereen, Irina Huss och allt vad de nu heter- samla allesammans i samma båt och låt den sjunka till botten i en episk slutstrid mot alla de dödsfiender som de här snutarna kämpar mot och låt oss slippa fler filmer! 

I övrigt ska det bli intressant att se Kinnamans The Darkest Hour, den enda av de filmer han har medverkat i som verkar vara av sådant som jag tycker om. Återstår att se huruvida bra eller inte den är. 

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article13112291.ab

Jag kan ärligt säga att jag inte förstod Chatroom, att jag hade misstolkat filmen fullständigt och att den stundtals var obegriplig och att det är en film man måste se om minst två, tre gånger om man ska få en fullständig bild av den. Jag hade ju trott att regissören Hideo Nakata, som ligger bakom filmer som Ringu och Dark Water, skulle ha gjort ännu en renodlad skräck som dessutom skulle ha med inslag av det som vi alla ägnar åt oss- chatta och hålla till på Internet. Men det här är betydligt mer ett drama än skräck, och spänningen uteblir nästan konstant fram till slutet då filmens puls började slå en aning snabbare men som sedan rann ut i ett ingenting....

Läs inte mer om du inte har sett filmen!

Jag gillade inte huvudpersonen, William, och jag tyckte inte att de andra karaktärerna var fängslande eller ens spännande, och jag förstod inte heller riktigt vad de hade för funktioner i filmen egentligen. Till synes utan synbar anledning vill Emily i alla fall att hennes föräldrar ska bry sig mer om henne, så hon ägnar sig åt oprovocerat våld- stryka lite hundskit på familjebilen samt kasta röd färg på ytterdörren. Men vi får inte veta om det hjälper eller inte, det är en av alla de trådar i den här filmen som jag tycker lämnas väldigt öppna och oavslutade...

Den karaktär som ändå är en smula intressant är Jim, vars pappa lämnade honom på ett zoo när han var liten och resulterar i att han är olycklig och knaprar antidepressiva mediciner. Snart förstår man att handlingen egentligen kretsar kring Jim och huvudpersonen, men de bakomliggande orsakerna till varför William bryr sig om just Jim begriper jag inte... Kanske vill William att Jim ska göra det som inte William vågar göra? William kanske ser sig själv hos Jim, fast deras bakgrundshistorier skiljer sig åt ganska mycket... 

Nej, Chatroom var verkligen inte min typ av film och jag hade trott att det skulle vara mer skräckbetonat. Filmen börjar rentav som en parodi, alla karaktärer verkar så överspelande ( men det är kanske så man beter sig på Internet också inför andra?), och mina förhoppningar om en ny skräckfilmspärla från Ringu-regissören gick snabbt om intet.