Den stora behållningen med Majvor Mullers bok Katten och repet är att den utspelar sig i Luleå, och att man känner igen många av de platser som handlingen utspelar sig på. Ibland förekommer också avstickare till Piteå och trakterna runtomkring de båda städerna, men det mesta utspelas i Luleå och mot Haparanda-Arvidsjaur-trakterna. I övrigt finns det en del att klaga över, men det jag framför allt irriterar mig på är slarvet med meningarna och ord som hoppar hit och dit. Är inte redigeraren vaken, eller vad är det frågan om? Jag menar, man kan ju godkänna det- eller snarare förlåta- om det handlar om några fåtal gånger, men det är som att ingen har brytt sig om att det gått troll i maskineriet och att ord hoppar som små grodor relativt ofta. Det stör läsningen, i alla fall för min del och jag tror också att det gör att jag inte riktigt tycker om boken.

Huvudpersonen, journalisten Hanna Storm, är också ett litet irritationsmoment. Hanna är inte speciellt trovärdig, och det handlar mest om att hon hela tiden är så nyfiken på allt och att hon hela tiden "måste ha reda på sanningen". Jag vet inte riktigt vad det är som jag stör mig på, mer än att en person som Hanna Storm skulle man inte vilja ha i bekantskapskretsen, för ingenting som man försöker gömma undan skulle undgå henne och hon skulle hela tiden lägga näsan i blöt. 

Den intressantaste karaktären tycker jag var Joakim "Jokke" Bränngren, nakotikaspanare som har satt sig på pottan genom att ha skulder hos kriminella och ägna sig åt väl häftigt sex och blir anklagad för våldtäkt, och allt det här flyr han undan ifrån genom att konsumera porr på Internet flera timmar i sträck. 

Som sig bör i svenska deckare finns det lite samhällskritik även i Katten och repet: " Det var som en tryckkokare som snart skulle explodera. Varför insåg inte alla att de tänkte fel och gjorde fel. De måste se över helheten och möta det nya samhället. Var de för många vid skrivborden? Svaret var tvådelat. Visst krävdes det att någon höll i det administrativa flödet som var enormt, men sanningen var att landet hade förändrats. Fler kriminella och mycket grövre brottslighet var en del av förändringen. Knarket var ute över hela länget, mord, misshandel trafficking, pedofili med mera, som var sällsynta brott för några årtionden sedan hade ökat markant." ( s 94). Frågan jag började fundera lite över är vilka slags brott som kommer att ha ökat markant om tio-tjugo år...

Major Muller ger oss stackars killar ett svar på en fråga som vi har ställt oss flertalet gånger;) " - Det där jar jag hört förr. Jag säger jämt att jag inte har något att ta på mig och det gör jag mot bättre vetande. Vad är det för fel på oss kvinnor? Hela garderoben är full med kläder, men inget passar när det är dags att klä upp sig! Varför räknas bara de senast köpta plaggen? Jag kunde kasta bort 70 procent av kläderna som hänger där och ändå inte sakna dem. Men slänga något det går inte! För tänk om jag ångrar mig..." ( s. 183 ).

I övrigt, när man läst klart boken, så tycker jag nästan att bokens titel- Katten och repet- är lite galghumoristiskt. Annars är det här småspännande och hyfsat läsvärt, men inte så mycket mer. Bäst var att den utspelar sig på platser som man känner till och vissa fall varit på.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...