Jag skrattade lite när jag såg reklamen för Vigo tuggummi för första gången, och jag precis som många andra tydligen reagerade på just tuggummit Beauty som tydligen skulle "hålla dig snygg". Hah! Jag hoppas bara att det inte är någon som verkligen trodde på det;P Det är bra att Konsumentverket ska granska reklamen, det behövs ändå lite mer granskning av det som reklam erbjuder och ibland kommer det sådana som går lite väl mycket över gränsen med vad som utlovas. 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/konsumentverket-granskar-skonhetstuggummi_6261688.svd

Hanna Storms nyfikna näsa och otålighet fortsätter i Mörka skuggor i Sunderby av Majvor Muller, och den här boken är i alla fall lite bättre än den förra. Men det finns fortfarande kvar problem som ord som hoppar lite hit och dit och underliga meningar och man ställer sig ju frågan huruvida någon granskar de här texterna innan publicering? Det borde det ju göra, men hur grodor får fortsätta att förekomma i de här böckerna förstår jag inte. 

Nåja, precis som fallet var med förra boken så är det trevligt att känna igen miljöerna som handlingen utspelas i- framför allt i Luleå, även om jag inte är så bekant med staden egentligen. Jag har aldrig varit på Sunderby sjukus, men som det beskrivs i inledningen av boken så låter det ju inte alls så dåligt att "sjukhuset som invigdes 1999 presenterades då som Europas modernaste sjukhus" och att allt är digitaliserat där. Tänk att ett sådant finns i Luleå!!!

I Mörka skuggor i Sunderby finns naturligtvis en samhällsbeskrivning, och det är polismannen Junkka som får ge en bild av hur läget är i dag, och jag tycker att beskrivningen stämmer ganska bra samtidigt som det förstås är skrämmande hur utvecklingen ser ut:
" Junkkas tankar gled tillbaka i tiden och han mindes hur annorlunda hans arbete var när han började sin polisutbildning. Samhället hade blivit hårdare och hårdare." Jag tror att samhället har en mycket hårdare klimat i dag jämfört med hur det var en gång i tiden.  Framför allt har man ju fått höra från äldre, mormor till exempel, hur man kunde lämna husdörren olåst medan man var och handlade förrut, något som är helt otänkbart i dag. Misshandel och våldtäkter och liknande skit läser vi dageligen om i tidningarna i dag! 

Beskrivningen av Luleå tycker jag är riktigt bra, samtidigt som den är skrämmande:
" På bara tjugo år hade en mellanstor stad med sjuttiotusen invånare blivit en kopia, ett mini Stockholm och i det såg han inget positivt alls. Idyllen var förlorad." ( s. 94).

Majvor Muller levererar dessutom en liten slev med kritik, eller vad man ska säga att det är, gentemot politik och politiker: " Tur han hade sin politikerpension att falla tillbaka på. Hur skulle de annars överleva? I sitt eget parti var han pestsmittad för de flresta fastän det absolut inte fanns några änglar bland övriga politiker. Många låtsades leva enkelt även om flera olika uppdrag gav dem höga arvoden och ersättningar, men det var inget som sades högt och väl dolt för väljarna fanns överflödet." ( s. 77). Politikern Sture Stens öden och äventyr är det som gör Mörka skuggor i Sunderby läsvärd, eftersom jag blir lite förbannad över att journalister går att köpa och att journalisten i sin tur har en sådan makt att denne kan ödelägga en människas liv fullständigt, trots att anklagelserna som riktas mot (oskyldiga) människor och makthavare är falska.

Deckarintrigen är väl inte så mycket att orda om egentligen, och upplösningen tycker jag nästan blir snubblande nära parodi då plötsligt varenda misstänkt kommer till skott och erkänner att de ligger bakom dådet. Men är man ute efter en ganska läsvärd deckare som inte kräver alltför mycket "kapacitet" av läsaren för att ta sig igenom så funkar Mörka skuggor i Sunderby bra.