Tänkte bara återknyta till något jag har bloggat om tidigare- nämligen att de som arbetar med film i Sverige måste bli bättre på att väcka intresset hos publiken med kommande filmer. Nu finns inte så mycket information angående Kjell Sundvalls nästa filmprojekt mer än att det tydligen ska vara en bröllopskomedi ( jag blir inte direkt jätteupphetsad över detta, men Sundvall brukar vara ganska bra inom komedigenren så det är för tidigt att måla fan på väggen). Men kunde inte Sundvall gå ut med te.x jag vill ha Isabella Scorupco i en ledande roll?! Eller jag ska se till att sno åt mig Joel Kinnaman, det är min tur att ha med honom i en av mina filmer nu! Snacka om att intresse på förhand skulle ha skapats inför den här filmen i sådana fall.

http://www.svd.se/kultur/kjell-sundvall-gor-brollopskomedi_6415758.svd

Smaka på detta då- Beckinsale, Jovovich och Vergara- det kan man säga är en kick-ass-sparkande trio och det låter ganska lovande faktiskt med denna serietidningsfilmatisering. Har aldrig läst Danger girl dock, men en snabb sökning på Google bekräftade i alla fall att det verkar röra sig om en fartfylld actiontidning med tre snygga, och förstås lättklädda, kvinnor som far omkring på olika äventyr. Serien ska tydligen vara en slags kombination av Kill Bill, Indiana Jones och Mission Impossible men jag tycker absolut att det kan finnas med lite zombier eller andra monster i filmatiseringen. Kan bli riktigt bra det här, men trion med skådespelerskor gör filmen värd att vänta på.

http://www.moviezine.se/artikel/8092-jovovich-beckinsale-och-vergara-i-serietidningsaction

När jag började läsa artikeln så lät det mer eller mindre ganska lovande, en svensk zombiefilm ser man ju inte varje dag och speciellt inte med en sådan "stor" stjärna som Joel Kinnaman har gått och blivit, och sämre blir det ju inte utav att filmen ska regisseras av Melinda Kinnaman! MEN, när filmens titel presenterades som My zombie girlfriend, tappade jag intresset direkt! Jag vet inte riktigt varför, men läs titeln igen-My zombie girlfriend! Varningsklockorna börjar ringa... Gode Gud, låt oss slippa ett relationsdrama om en zombie-flickvän, eller hur man nu ska tolka titeln egentligen... Snyggt gjort, men nu fick i alla fall jag lite mardrömmar.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article13516249.ab

City of the living dead, eller Paura nella città dei morti viventi som den heter i original, är nog den första filmen som jag har sett från a till ö av regissören Lucio Fulci och det är inte bra alls och jag borde ha sett betydligt mer av hans produktion men ska man börja någonstans med Fulcis filmer så varför inte denna?! City of the living dead var bra, även om den inte hade åldrats med någon värdighet på effektområdet så tog den igen det med stämningen och ett ganska häftigt användande av musik som började spelas så fort zombierna visade upp sig. Tyvärr fungerade det dock som förvarning för mig, så det blev inga "hoppa-till-scener" och tyvärr så fungerar inte heller den tekniken på mig längre, så det blev ganska tråkigt då det aldrig blev läskigt. Men Fulci kompenserar det med några riktigt bra scener som fortfarande fungerar riktigt bra, tex:

* Blod som börjar rinna ur ögonen på bland annat Mary.

* Tusentals maskar som utan förvarning börjar flyga in genom ett öppet fönster och som fullständigt täcker golvet och skådespelarna. 

* Sminkningen och maskerna håller förvånandsvärt bra fortfarande, och bland annat Emily är riktigt bra sminkad när hon har blivit förvandlad. 

Annars är det faktiskt ganska mycket våld och "äckeleffekter", som troligtvis fungerade bättre på den tidens pulik jämfört med det vi är vana vid i dag. 

Men man ska nog ändå vara tacksam för att film utvecklas och blir bättre och bättre, framför allt på effektområdet som jag väldigt ofta kritiserar för att överanvändas, men också skådespelare har blivit betydligt bättre jämfört med hur det var tidigare. Skådespeleriet i City of the living dead håller ingen hög nivå, och speciellt kvinnorna har en ganska otacksam uppgift i och med att de ska se vettskrämda ut precis hela tiden. Å andra sidan är det också ganska härligt att se zombier av den gamla skolan som rör sig långsamt och som inte ser ut att vara deltagare i hundra meter löpning och som kutar lika snabbt som Usain Bolt- här är det släpande, "döda" rörelser och det är något som jag ofta saknar i moderna zombiefilmer. Men olikt Romeros filmer så fanns det inte med någon slags samhällskritik i City of the living dead, vilket gjorde den här lite mer rakt på sak istället. 

Helt okej film faktiskt, även om mycket kunde göras betydligt bättre idag. Jag vet dock inte om filmen väckte någon större lust hos mig att se fler av regissörens verk, men någon mer av hans filmer ska jag nog ändå ta mig en titt på och hoppas att de håller lika bra nivå!