Ojojoj vad man saknar bröderna Farrellys glansdagar medan man såg på Hall Pass. Det här är nästan så långt bort man kan komma från de filmer bröderna levererade oss förr i tiden. Hall Pass har verkligen inte något roligt alls, jag minns inte att jag skrattade en enda gång under filmens gång och mest av allt kom jag på mig själv med att titta på klockan för att eländet någon gång skulle ta slut. Vad har hänt, Farrellys?! Var är magin från Den där Mary, Kingpin, Dum och dummare, Mina jag och Irene... I Hall Pass är det bara tragiskt och jävligt dåligt.

Läs inte mer om du inte har sett filmen!

Okej, två scener ( tror jag att det var, jag minns inte så noga då det inte fanns mycket att lägga på minnet från filmen) var okej- det var när Owen Wilsons karaktär Rick "räddas" från en bubbelpool av en svart kille som har en enorm kuk och en irländare som har en lite mindre... Hah, litet smile där i alla fall. 

Sedan hade Ricks kompis lyckats ragga en kvinna som nyligen hade slutat röka och som plötsligt har nära till att kräkas, men hon kan inte kräkas och istället "avreagerar" sig hennes mage genom att hon drar av en riktig brakare och skitfläckar sprutar ut bakom henne på väggen. Ja, det är mer sådana scener som jag tycker ska finnas med i en komedi av de här två bröderna, men som det finns alltför lite av i den här filmen. Plus att de kombinerade det skitiga med ett stort, bultande hjärta i bakgrunden. Något sådant finns inte här. Allt annat "komiskt" som finns med är bara alltför desperat, det är som att Farrelly vill så hemskt gärna att vi ska skratta men oavsett hur mycket man än öser på så blir det inte roligt trots att man har med sådant som en jakt med golfbilar och en liten, svartsjuk människa som mot slutet vill döda de två huvudpersonerna. Det blir inte roligt, inte alls på samma sätt som i de filmer jag nämnt tidigare.

Sen kan man ju undra varför det går bättre för Rick och Freds fruar med flirtandet under friveckan... Kanske kan ha något att göra med att kvinnor inte behöver göra just någonting för att bli uppraggade, utan kan lugnt sitta i en bar och låta tjugo intresserade män göra sig till åtlöje inför dem.

Nej, bäst i Hall Pass var birollerna och då framför allt britten Gary! Man kan ju fundera över huruvida han är lite homosexuell åtminstone, för han hade vissa tecken på detta men rolig var han i alla fall och speciellt i en av de extrascener som fanns med mot slutet då han fantiserade om hur en frivecka skulle kunna gestalta sig för honom. Och sedan fanns även Larry Joe Campbell med här, som jag känner igen från tv-serien Jims värld och jag tycker att han gör väldigt bra ifrån sig här. I och för sig påminner hans roll i den här filmen väldigt mycket om den roll han har i tv-serien, men det är en roll han behärskar till fulländning. 

Sen vill jag också inflika att Nicky Whelan som servitrisen som Rick flirtar med var helt osannolikt jävla snygg;P

Sen får jag skämmas lite över att jag inte alls kände igen Christina Applegate. Jag hade inte en aning om att hon var en av fruarna till huvudpersonerna, och ändå har jag sett henne i x antal avsnitt av Married with children... Ja, jag är verkligen värdelös på att känna igen människor. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...