Svårt att säga huruvida Sacrifice var bu eller bä eller åtminstone godkänd, men med tanke på vad Cuba Gooding Jr. medverkat i de senaste åren så får den här filmen i alla fall godkänt av mig trots att handlingen och hur det ska gå kan skrivas på baksidan av ett mjölkpaket och det mesta har man sett en, två ja tre gånger tidigare så ingenting direkt nytt eller fräscht finns att hämta här. 

Läs inte mer om du inte har sett filmen!

Det jag stör mig mest på i Sacrifice är att man ska slå på stora känslo-trumman och om och om igen beskriva hur Gooding Jr. rollfigur John blivit av med sin hustru och dotter. Det blir för mycket, alldeles för mycket för min smak. 

Sedan har den andra huvudkaraktären, Mike, också en lillasyster som han tar hand om, och hon har det passande namnet Angel eftersom-suprise- hon blir en slags ängel för John som söker efter ett liv efter massakern av hans familj. Herregud- mitt hjärta klarar inte av mer gulligheter, det är nära att brista! Och naturligtvis är Angel sådär härligt, sötaktigt äppelkindad och har en nallebjörn som betyder allt för henne eftersom hon har fått den av sin bortgågna mamma! Give me a break, please... 

Christian Slater är annars lite rolig som präst ( även han med ett mörkt förflutet, det verkar vara väldigt populärt att ha det i den här filmen) men jag hade önskat att han hade haft en lite större roll, typ som kollega till Gooding Jr. Nåja, Slater får vara med och leka med de andra pojkarna mot slutet i alla fall så det får räcka med det. 

Rook, spelad av Zion Lee, är sådär härligt kaxig och överspelande som knarkkungens son som senare ska ta över imperiet får man anta. Jag vet inte jag, men man har sett detta flera gånger tidigare och inte blir det roligare av att Zion Lee verkligen inte inger någon pondus i rollen som uppstickare. Han ser mest ut som en bortskämd snorunge som skulle behöva läxas upp av bältet och att få utegångsförbud. Inte så trovärdigt direkt, nej.

Och jag tappade lite hoppet om den här filmen redan i inledningen där en av skurkarna tar sin tillflykt ut på en hockeyarena och Gooding Jr. kommer farande med skridskor på... Hmmm! Sedan har inte heller Gooding Jr. så mycket att komma med direkt, mer än att se ledsen och "förstörd" ut på grund av det som har inträffat innan filmens början, men som tur är kommer ju Angel in i handlingen så man förstår att hans nya liv ligger runt hörnet. 

En liten tankeställare kommer också i förtexterna: " Knarkhandeln omsätter världen över 360 miljarder doller om året. Microsoft omsätter 58 miljarder om året". Jag vet inte huruvida de siffrorna verkligen stämmer men jag kan tänka mig att handeln med knark ändå är mer luktrativ, tyvärr. Och då förstår man att de som sysslar med skiten och som drar in pengarna är beredda att utrota hela familjer för att inte bli hittade av lagens långa arm. 

    När man är son till en knarkkung får man extra förmåner, bland annat i form av att man ska ha två kvinnor omkring sig och ha rätt att se ut som en bortskämd finansvalp utan att någon skrattar åt dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...