Jag försöker bortse från Taylor Lautners usla skådespeleri och träaktiga karaktär och njuter istället av att se Mike Nyqvist agera i en amerikansk film, tyvärr med den vanliga rollen som yrkesmördare från något jugoslaviskt land som förklaring till hans något bristfälliga engelska, men icke desto mindre så är det här verkligen Nyqvist film. De två huvudpersonerna, Nathan och Karen, har ingenting att komma med utom att se träaktiga ut ( lite Megan Fox-vibbar på skådisen bakom Karen, Lily Collins, hon försöker verkligen se så sexig ut som möjligt i alla olika vinklar).

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.

Jag försöker att förhålla mig neutral till Taylor men det går fan i mig inte, inte när regissören så uppenbart vill flirta med den kvinnliga halvan av publiken genom att låta Taylors karaktär Nathan både vara faarlig- han åker bland annat på motorhuven det första han gör i den här filmen när han är påväg till en fest, för att i nästa sekund försöka se sårbar och till och med gråta en skvätt när det passar, sedan snabbt bli tuffingen som kan klå de duma, duma gossarna som är efter honom. Det funkar... inte. Inte alls. Resultatete blir att han både är en lipsill och en tanigare Rocky-wannabe, och han funkar inte i någon av de rollerna. Gud vad jag önskade att jag fick inträda i adoptionsfarsans roll och banka in lite vett i den här killen! För den bästa scenen med Nathan är när han får tokstryk av farsgubben. Faktiskt. 

Sen har vi också "flickan som hela tiden måste räddas". Kan vi inte en gång för alla göra oss av med sådant otyg nu? Kom igen, snart är det 2012 och vi behöver inte en försvarslös, gråtande, hulkande lolita som håller hjälten i handen medan skott och skurkar försöker träffa dem. Att det sedan också finns en minst sagt urlöjlig kärleksstory mellan dessa som har att göra med en grej som hände när de gick i åttonde klass... Herregud, funkar sådan här smörja verkligen på tittare? Jag menar, ingen kan på allvar köpa det här slisket och sen sitta och grina över hur det sedan går för de lyckliga tu i slutet? Jag kände mest hur det vände sig i magen på mig, det var alldeles för mycket sött för min smak så jag fick ta en spruta mot diabetes direkt när eftertexterna började rulla. 

Och så svenske Michael Nyqvist. Jag skulle säga att det är han ensam som gör filmen hyggligt sevärd, och det är ju så faktiskt men varför i helvete fick inte han vara med och leka lite mer? Mer fokus på honom istället för Nathan och Karens skitförhållande, hade varit på sin plats. Men det här bådar i alla fall gott inför Mission Impossible, där jag hoppas att Nyqvist har en betydligt tyngre roll. Alfred Molina gör bra ifrån sig som vanligt och det utan att behöva anstränga sig nämnvärt i rollen som korrupt FBI-agent. Ibland räcker det med de små medelen, något som de unga skådisarna i Hollywood borde skolas in i redan från tidig ålder. Sigourney Weaver funkar bra som psykolog/barnvakt till Nathan ( gudarna ska veta att han verkligen behöver all hjälp han kan få ), men jag hade gärna sett henne inblandad i mer actionbetonade element eller sysslar hon inte med sådant längre?

Abduction var helt enkelt för slätstruken och hade med två tråkiga huvudpersoner, så man satt oc h hejade på skurkarna och hoppades att de skulle lyckas döda karaktärerna. Actionbiten av filmen funkar hyggligt, men förutom tågfight-scenen fanns inte speciellt mycket att bli glad över, så inte ens den biten fungerar mer än i standard-action-film så den här bör gå ut direkt på dvd istället för att visas på bio någonstans. Känns lite som en Bourne Identity för tonårskidsen alltsammans...

 

Åman

28 december 2011 17:19

tror jag ska kasta in dig i nå slagsmål då du bara klagar på han :@ xD

http://blandalltmittsvammel.bloggagratis.se

roboguy

28 december 2011 19:13

Om han kunde göra något bra nån gång skulle jag slippa klaga på honom;) Haha gör det, jag förtjänar att slåss mot någon när jag är så snäll mot honom, jag borde ha varit elakare men höll igen lite;O ;D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...