Alla inlägg den 6 februari 2012

Av roboguy - 6 februari 2012 13:25

Nja, jag tycker att den senaste omgången av Wallander-filmerna har gått ned märkbart i tempo och spänning sedan rivstarten för tre veckor sedan och numera är det långt mellan varven innan det händer något och tråkigt nog är upplösningarna av deckargåtorna under all kritik. Det går helt enkelt lite för enkelt när alltsammans ska få en avslutning och det gillar jag inte...Och i den här filmen var det väääldigt mycket gråtande och grinande och unga tjejer som tittade "argt" på sin körsjungar-lärarinna. Suck. I don´t like that. 


Däremot fanns det med en liten överraskning i den här filmen. Nämligen Bea, som jag tyckte var riktigt snygg och undrade vem detta kunde vara och överraskad blev jag när jag sedan upptäckte att det är ju Lotta på Bråkmakargatan-skådisen Grete Havensköld! Hon utmärkte sig inte direkt i den här filmen, och hade inte speciellt mycket att göra, men det var ändå roligt att se att hon fortfarande medverkar i filmer lite då och då. 





Annars så var det mycket trampa vatten-scener och som vanligt med svensk film, lite genus-skräp inblandat. Det var emellertid härligt att Wallander fick komma med ett inlägg, det om varför manliga drifter alltid anses som primitivt medan kvinnligt dito anses som något annat, lite finare ibland. Mitt andra lilla "hatobjekt", Isabelle spelad av Nina Zanjani, fortsatte i gammal god stil med sitt ständiga ifrågasättande som i inledningen när en av hennes manliga kollegor säger "puma" om den försvunna flickan ( inte speciellt smart sagt det håller jag med om förvisso, men vid den tidpunkten visste ju polisen inte om det handlade om ett brott eller om flickan försvunnit frivilligt), och sedan fortsatte det med att Isabelle var helt inriktad på att förövaren måste vara en man och flickans föredetta pojkvän, tillika ex-nazist, var naturligtvis den förste som hamnade överst på misstänkt-listan. Tror det här är ganska vanligt förekommande inom polisväsendet idag, att man baserar misstankar enligt gamla, cementerade mönster...

Lia Boyse var den ende av de medverkande som stack ut lite. Jag vet inte riktigt vad det var, men "något" med henne gjorde att man misstänkte att hon inte hade rent mjöl i påsen och att det var något skumt med hennes förhållande till framför allt två av flickorna i sångkören, och att hon dessutom aldrig var riktigt nöjd med flickornas sångprestationer...


Annars var det inte direkt något som var anmärkningsvärt eller stack ut, utan Wallander: Dödsängeln var en hyfsat snabb produktion utan varesig mycket dramatik eller spänning, tyvärr... Jag hoppas att det blir lite mer fart framöver. 





   

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se