Ja man kan kort och gott säga att regissören bakom den här filmen, James Watkins, kan sitt hantverk men å andra sidan så överraskar han inte speciellt mycket- det som man har sett i framför allt Instängd och Eden Lake återfinns i The woman in black, eller så tycker man bara att mycket känns välbekant på grund av att man har sett x antal "hunted house"-filmer genom åren. Kort och gott känns mycket litet, eller rättare sagt ingenting, nytt i den här filmen även fast den är hyfsat kompetent utförd förutom vissa delar och speciellt slutet. Vill man se en klassisk spökhistoria med inga överraskningar att tala om så är den här filmen perfekt, för The woman in black lär bara skrämma dem som är nybörjare inom skräckgenren. 

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Åh, förhandssnacket om huruvida Harry Potter-skådisen Daniel Radcliffe ska "klara" av en roll i lite mer "vuxet" innehåll har det tisslat och tasslat om en längre stund, men de som har sett honom som Potter har sett hela hans skådespelarregister. Här ser han i tur och ordning ut- ledsen ( som hans lillgamla son så förtretligt måste konstatera redan i de första scenerna, "pappa ser ledsen ut", suck), förvånad, lite smårädd, ännu mer förvånad. Ja, ungefär så kan man sammanfatta Radcliffes insats i den här filmen. Det handlar kort och gott inte om något stort skådespeleri, utan ungefär likadant som han har presterat som Potter. Ingen Oscar här inte, och det ska han inte heller ha ( inte för att den här hade en suck av en chans att ens bli nominerad till något Oscars-pris, men ändock). 

Skrämseleffekterna, om man nu kan kalla dem för det, är de gamla vanliga- knarrande dörrar, fotsteg i ett hus som ska vara tomt, knarrande stolar, "något" smyger långsamt fram mot Radcliffe men när han vänder sig om är det försvunnet, plötsligt framhoppande ansikten i fönsterrutor etc etc. Ja ni hör ju, det gamla skrämselartelleriet har plockats fram här och det känns som att de hör hemma i samma tid som filmen utspelar sig, mitten av 1800-talet. Man blir helt enkelt inte rädd för sådant längre, om man har sett x antal skräckfilmer. Sedan undrar jag helt enkelt om barnen i den lilla byn inte har något bättre för sig än att stirra ut genom fönstrena på Radcliffe? Jag vet att varken Internet eller Playstation fanns på den här tiden filmen utspelar sig, men något vettigare borde ju ungarna ha att göra ändå.

Och så slutet, ja... Herregud, det var länge sedan man såg ett så patetiskt och tråkigt slut. Det känns mest som att regissören inte har en aning om hur han vill avsluta berättelsen, så även där används en utsliten kliché där huvudpersonen får återförenas med sin saknade, döda hustru. Trippel-suck.

The woman in black var inte alls så bra som jag hade hoppats på, men som spökstory duger den att plockas fram på årets Halloween-förfest för att deltagarna ska komma i någorlunda bra stämning men sedan glöms den här snabbt bort...

Haha ja, det är ju egentligen ingen bra låt på något sätt men lite smårolig får man väl ändå säga att den är;P Synd att Northug missar Vasaloppet. Inte för att jag hade tänkt kliva upp i ottan på söndag för att titta på hela från start, men det hade blivit mycket intressantare ändå om norrbaggen hade deltagit. Som "tröst" för detta kan man ju lyssna på den här hyllningen ( om det nu egentligen är rätt sak att säga om den här låten)...

http://www.aftonbladet.se/webbtv/sport/article14457343.ab

Nu har det ju florerat rykten omkring den tredje filmen i evigheter, så man ska väl inte vara hundraprocentigt säker på att Bill Murrays nej verkligen förblir ett nej, men ett stort credd till honom för att han än så länge verkligen vägrar delta i den planerade uppföljaren. Det behövs ingen uppföljare, och den skulle förmodligen inte heller bli speciellt bra. 80-talet är nämligen över och med detta så betyder det att en tredje spökjägarfilm skulle ha med bättre effekter än föregångarna men betydligt sämre handling och skämt ( man vågar helt enkelt inte skämta på samma sätt som man gjorde förr numera). Så nu hoppas jag att i och med att Murray inte vill vara med ( och han är ju den stora behållningen med alltsammans) så skrotas planerna och så gör de något annat, vettigt, istället. Eller så rebootar de hela jävla skiten och tillsätter helt nya skådisar, förslagsvis någon från Twilight-eländet så blir det utskällt och hatat, men då har de i alla fall fått kränga ut det på nytt så då är väl alla filmbolagsdirektörer nöjda och med lite mer dollar i plånboken... 

http://www.moviezine.se/artikel/9645-bill-murray-kommer-inte-att-gora-ghostbusters-3