"Det är en sann historia. Bara vissa fakta har ändrats". Sådär borde alla filmer som bygger på en verklig botten inledas, men jag undrar hur mycket som egentligen har ändtats eller är det bara originalstoryn som är sann och det andra kryddat? Nåja, vad man erbjuds i The big year är i alla fall en vänlig komedi befriad från plumpna sexskämt eller hysteriska komiker som har mundiarre, och till och med Jack Black är nedtonad här och faktiskt helt okej. Det hade jag inte trott att jag skulle skriva efter att ha sett filmen.

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Det jag mest uppskattade med filmen var vänskapen som uppstår mellan Black och Steve Martins karaktärer. På något sätt är den väldigt fin, även om de skriver oss tittare lite på nästan när Black konstaterar " Ibland kan vänskap, som fågelskådning, bero på turen. Blinka och du missar den". Sedan finns också välkända komplikationer med, som är mer än välkända, och tillslut reder de upp det hela och börjar samarbeta, för att slå Owen Wilsons karaktär som är den regerande världsmästaren i fågelskådning. 

Och här levereras den andra moralkakan med extra grädde- Wilson är praktiskt taget beredd att gå över lik för att vinna tävlingen för andra året i rad, men vad missar han i gengäld? Jo, han firar jul ensam på en restaurang och frågar om personalen vill äta tillsammans med honom så att han ska ha lite sällskap. Han blir av med frun också, och i slutscenen så är han ensam i Kina för att "fira". Det här med att inse vad som är det viktiga i livet är en bra lärdom och det kan man alltid krydda filmer med för att vi som tittar kanske ska börja reflektera över vad vi ödslar tid på. Är det egentligen så viktigt med "fågelskådning" och att ha sett flest fåglar? Metaforiskt talat, alltså...

Man kan också säga att man lär sig en del om fåglar och deras egenskaper, varken man vill det eller inte. Jag är ingen fågelälskare direkt, men man blir faktiskt lite mer intresserad av fåglar just medan man ser filmen.

Jag vet inte riktigt vad det är, kanske är jag bara på bra humör just nu, men jag tyckte om The big year faktiskt. Kanske mest för att det som sagt inte fanns med sexskämt, barnsligheter och ordbajseri. Ibland räcker det med något enkelt och något som inte är vulgärt. Men med det inte sagt att filmen inte har en del brister och att man kan se utgången av det mesta på flera mils avstånd, men ibland räcker det faktiskt och man blir åtminstone underhållen och lite varmare om hjärtat medan filmen pågår.