Ibland är jag förundrad över att man inte tillåter förnuftet att segra, utan istället gör precis tvärtom och struntar i att lyssna på sig själv. Varför lyssnar vi inte mer på den förnuftiga delen av oss själva? Varför lyssnar vi inte lite mer på den där lilla, logiska rösten som säger åt oss vad som vore det bästa för oss just för tillfället? Alltför sällan får förnuftet segra, och det är nästan sorgligt på sätt och vis. 

Nej förnuftet borde tillåtas träda fram betydligt oftare och man borde dessutom lyssna till vad förnuftet säger ibland, eller snarare väldigt oftare än vad som är fallet, och därför blir det nog för mig att snart gå och sova och därmed lägga mig tidigare än vad jag har gjort-någonsin, hittills, i år.