Det är någon form av rekord men två filmer som man nyligen har sett har fått stämpeln "zzzzz-varning" från mig. Oz- the great and powerful, tillika regisserad av en av mina favoritregissörer Sam Raimi, är precis som fallet var med Tim Burton och Alice i underlandet, den minst personliga av Raimis filmer och är enbart anpassad för den publik som ska se filmen! Lite hopp väcktes när huvupersonerna befann sig vid kyrkogården där den onda häxan sades finnas, men det blev ingenting med det och resten var sentimentalt kladd av värsta tänkbara slag dessutom dränkt med CGI så man riskerar att drabbas av diabetes efteråt. Inte ens inledningen, som man helt frankt snott från originalfilmen, där filmen går från svartvit till sprakande färg är minnesvärd. Och varför ska man bli trollbunden av Oz-världen när vi redan innan denna blivit presenterade för världarna i Avatar och nyss nämnda Alice i underlandet? Det finns ingenting i Oz som sticker ut och det är sorgligt att se att Sam Raimi har gjort en sådan opersonlig film. 

Allvarligt talat, Raimi?

_______   _____________________________     ___________________________________________    ______________

Den store Gatsby var om möjligt ett ännu värre sömnpiller än Oz. Jag förstod inte alls poängen med filmen och tröttnade desto mer när det senare visade sig att alltsammans handlar om kärlek. Suck... Det är visserligen sprakande, storslaget och det dansas och festas hejvilt,men för vad egentligen? För att Gatsby inte vågar sig till att ta kontakt med kvinnan han älskar (zzzzz). 

Leonardo DiCaprio gör ingenting fel ( mer än att säga old pale x antal gånger för ofta), men som jag har förstått det så är Gatsby alldeles för mycket framträdande i den här filmatiseringen än vad han är i boken. Men när han är med stjäl han i alla fall all uppmärksamhet, men jag kan ändå inte bli nyfiken eller intresserad av karaktären. Det är helt enkelt alldeles för tråkigt för min del, och jag kommer i efterhand knappt ihåg något alls av filmen.

Tobe Maguire känns däremot fullständigt fel som sidekick till Gatsby. Han är alldeles för förvånad, naiv och tråkig precis hela tiden och det är något med Maguires röst vid vissa tillfällen som fullständigt skär sig i mina öron. Samma problem hade han i rollen som Spider-Man, så för min del gjorde det inte alltför mycket att han fick sluta som nätspinnande superhjälte då han inte alls passade i den rollen. Dock passar han inte här heller, rejält överskattad skådis helt enkelt. 

Nej har jag problem med att somna någon gång framöver blir det den här filmen som jag slår på, för då somnar jag direkt. Den store Gatsby var så tråkig och ointressant att jag misstänker att mina ögonbryn höll på att falla i koma.

Sedan ska jag bara nämna i diskussionen som blossat upp på några håll att jag håller med dem som tycker det är onödigt att filmatisera den här boken- igen- när det redan finns en film som dessutom blev vinnare på Oscarsgalan när det begav sig. Det finns så otroligt många ofilmatiserade böcker, men istället ska man göra om en film som redan är en film för att rida på ett känt varumärke. Däremot vet jag inte hur mycket den nya filmatiseringen skiljer sig från den gamla, men jag tror nog ändå att den här versionen skiljer sig en hel del, men ändå... riktigt nytt kan det ändå inte bli när det redan finns en film som gjorts på boken.