Jösses vilken slapp måndag det blev- först höll man på med att ordna gräsklipparnas klingor/blad vad man nu vill kalla det för, och efter lunch och när vi skulle börja klippa gräs så började det påpassligt nog att regna och då blev det inget med gräsklippningen. Istället bil-körning med destination oklar med stora bokstäver, men ganska trevligt ändock att fara omkring lite planlöst genom Piteå och spana in områden av staden där man sällan är på eget bevåg. Å andra sidan så måste jag ändå säga att det kändes som en ganska meningslös dag, och imorgon hoppas jag att vi får lite mer att göra. Timmarna, inte minst, går så långsamt när man inte har något att fylla ut dem med, och det vet jag genom en hel del egen erfarenhet. 

Men en del saker börjar kännas som att de inte går riktigt min väg, och jag börjar bli ordentligt orolig för att juli månad blir den sista på praktikplatsen och att man därefter återgår till... att inte ha något alls att göra. Vilken hemsk, trist och hopplös tanke. Jag håller emellertid modet uppe, för vad annat kan man egentligen göra? Men något ljus längst bort i tunneln hade inte alls varit helt ovälkommet i den här stunden, för annars börjar det mest kännas som att man sliter och släpar ( i vanliga fall åtmintone, när det inte regnar...) helt i onödan och att ingen lägger märke till det ens. Det får helt enkelt bara inte bli på det sättet igen. 

Jag har tvekat länge om jag ska se den här filmen eller inte men tyckte ändå att nu var det dags att ge den en chans som jag i efterhand inte tycker att filmen förtjänade. Det står klart utom rimligt tvivel redan från början att det är Katniss som är huvudpersonen ty man får knappt veta något om de andra deltagarna och det är Kitness som är i fokus filmen igenom. Innan de två timmar The Hunger Games tar på sig för att berätta sin story så har jag blivit trött på Katniss för länge sedan. Maken till sådan här självcentrering har jag inte sett på jävligt länge. Katniss, Katniss, Katniss där har man en bra sammanfattning om vad filmen egentligen handlar om. För de som tycker att det är roligare med något seriösare och allvarligare rekommenderas starkt japanska filmen Battle Royale istället för den här soppan! 

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR HUNNIT SE FILMEN.

Jag tycker om Jennifer Lawrence i andra sammanhang men i den här filmen tycker jag inte alls att hon är särskilt bra. Och det är ju så populärt att i andra filmer analysera hur kvinnor och män gestaltas, men Katniss tycker jag inte alls är något föredöme för tjejer. För det första- hon deltar i Hungerspelen för att hennes lillasyster ska slippa, för det andra- hon tar hand om människor hellre än att döda dem. Under spelets gång hinner Katniss bli engagerad i en yngre deltagare som helt uppenbart är en kopia av hennes syster, men inte nog med det- hon blir lite småkåt i killen som kommer från samma distrikt som henne själv. Är det inte vackert så säg? Det hade ju varit hemskt om Katniss hade varit en kallblodig mördare som avrättar de andra deltagarna på löpande band för att komma hem som vinnare och fortsätta ta hand om sin lillasyster... Kvinnor kan ju inte "bara" döda för dödandet skull, de är ju av sin natur mer åt det omhändertagande hållet. Och jag begriper inte heller varför alla innan spelet har börjat tycker att Katniss är den värdiga vinnaren för när hon väl är inne i spelet så gör hon minsann inte mycket rätt, och det enda bra hon åstadkommer är att ta hand om olika personer (!). Om vi leker med föreställningen att en snubbe hade haft huvudrollen i den här filmen hade det varit andra förutsättningar- då hade snubben fått gå omkring och ha ihjäl varenda jävel utan högre ambitioner än att han vill fara hem. 

När The Hunger Games hade premiär blev det mycket skriverier om filmens åldersgräns och att den skulle vara "brutal". Jag skriver "skulle vara brutal" med stor skeptis och undrar om de som tycker att den här är brutal borde se något som är värre än Bamse i Trollskogen? Falsk marknadsföring, kallar jag det för. Till och med filmens tänkta åldersgrupp torde vara vana vid att se betydligt hemskare saker än vad man får se i den här filmen, så det där med att den här skulle vara speciellt blodig och brutal instämmer jag inte alls i. Battle Royale, då jävlar ni... 

Nej såhär i efterhand kan jag ju konstatera att det var helt rätt av mig att känna mig tveksam till den här filmen och att jag väntade så länge med att se den. Jag hade rätt i mitt antagande och det visade sig att det här är mest för de redan inbitna fansen och för dem som tycker om slentrianmässig "tonårsromantik" blandat med lite... ja, det är väl magstarkt att säga spänning, men jag antar att de som läst böckerna i alla fall tyckte att det var en aning kittlande åtminstone. 

Och Katniss förlorade sin trovärdighet i mina ögon direkt när hon i början av filmen var ute i skogen och jagade rådjur och stod på så sätt att vinden for rakt mot rådjurets håll? Ska det föreställa en erfaren jägare? Skulle inte tro det va? Inte ens nybörjare på jägarutbildningen gör ett sådant fatalt misstag, om de inte på förhand har bestämt sig för att inte få något byte med sig hem alls. 

The Hunger Games hade lika gärna kunnat vara någon hyggligt finansierad ungdomsserie producerad i Austrailen om det inte vore för att filmen bygger på en hyggligt välkänd bokserie, men filmatiseringen gör mig på inget sätt sugen att börja läsa böckerna. 

Är grymt sugen på att göra ett undantag från min nyligen påkomna regel att inte köpa böcker ( om det inte handlar om något specifikt och är mer av karaktären fakta)- för jag är rejält sugen på att läsa Dan Browns senaste bok Inferno. Å andra sidan så tröttnade jag lite på formeln Brown använder sig av och jag blev lite less på Robert Langdon! Men av lite diffusa skäl så vill jag ändå läsa den senaste boken med Langdon men jag förväntar mig att inte bli speciellt överraskad och jag tror att författaren redan har fått sin stund i rampljuset och att han endast säljer böcker eftersom han gjorde braksuccé med Da Vinci Koden! 

Ändock, har redan förbeställt den på bibblan och så fort den kommer dit är det jag som springer iväg och lånar Inferno och sträckläser den förmodligen...

Oh, vad jag saknar dig och speciellt mycket vissa stunder. Pusselipuss på kinden och där nere. Du var min eld och min kraft och min grund och du var mitt allt och lite till. Om vi skulle träffas på stan och du hade en annan man vid din sida vet jag inte om jag skulle klara av det, H. Ibland undrar jag om du ägnar mig en tanke vid något tillfälle eller om jag kanske är ett utraderat minne. Men man blir inte så glad av sådana tankar, och det bästa botemedlet för det är att själv försöka glömma fast det är så svårt. Jag fantiserar i alla fall om kramar och annat skönt ändå. Pussokram! 

Det är lite märkligt att den här filmen fram tills nu har seglat omkring under min radar men jag antar att jag inte har ägnat den någon närmare titt på grund av att Jennifer Aniston finns med i den ( och därmed förstår nog de flesta att jag inte är något fan) men när jag kollade in trailern blev jag förvånad... det här ser ju faktiskt roligt ut! Jag trodde inte att jag skulle tycka så om en komedi längre men ibland är det trevligt att bli förvånad också. Men jag tror också att det finns med en lagom stor, sockerdrypande sensmoral mot slutet av filmen som kommer bestå av "familjens oslagbara värde" och hur viktigt det är att det som vanligt är mamma-pappa-barn och ingenting annat. Men man kan ju ha lite roligt under tiden samtidigt som man tydligen får spana in en hel del av miss Aniston då hon här spelar en hemmafru som egentligen är en strippa(!).

Det som gör praktiserandet speciellt roligt för tillfället är att man är på olika platser nästan varenda dag och får se nya miljöer och prova på oh städa olika ytor och lokaler- vilket gör att det hittills aldrig känns speciellt monotont. Lite som att vara Alice i underlandet känns det som eftersom man får se nya saker hela tiden och den ena dagen är inte den andra lik. 

Bäst hittills har varit dagens ställe- Hemmakväll! Lite svårt var det att koncentrera sig till hundra procent på uppgifterna men eftersom vi endast hade "ytbehandling" så var det inte så mycket som skulle göras och därmed hade man en chans att hinna kolla på filmerna som stod överallt och som dessutom såldes till bra priser. En nyhet för mig var denna:

En riktigt bra deal, om ni frågar mig. Att de också hade utförsäljning av dvd-filmer för 15 kronor var inte dumt, och jag tror jag måste göra ett återbesök snarast. Extra plus i kanten var att när vi var färdiga så fick vi en... ska vi kalla det för bonus kanske? Det förgyllde verkligen denna måndag i alla fall. Vad bonusen var får ni sitta och grubbla över för här ges inga svar;P

I förra veckan var jag med min handledare på Räddningstjänsten och det var första gången jag satte min fot där, men mina fötter återvänder gärna dit för det var roligt att vara där och plus i kanten var att alla som jobbade där var trevliga och varenda en sade dessutom ett hej till oss, vilket man inte är direkt bortskämd med. Två tummar upp för dem.

Ingen utryckning dessvärre ( eller kanske dessbättre?) medan vi var där.

Hur många knopar kan ni?

Jag hoppas på att det fortsätter att kännas såhär roligt och stimulerande även fortsättningsvis. 

Jag vet inte riktigt vad det är med den här trailern, men något gör mig väldigt nyfiken på den här filmen trots att den inte riktigt känns som att det är en film som jag i vanliga fall brukar bli nyfiken på. Det har alltså inte enbart att göra med att en ensam kvinna har en hund med sig som sällskap, bara det skulle i normala fall ha räckt för att jag förmodligen hade sett filmen, men även i övrigt verkar The Wall ha något att erbjuda- om inte annat en intressant historia, i alla fall som det verkar efter att man har sett trailern. Så, finns det någon som har läst boken filmen bygger på? Och i så fall- verkar filmen följa romanens handling?