Give´em hell, Malone är en mycket underhållande film. Att den dessutom är inspirerad av film noir gör inte saken sämre. Filmen både hyllar och driver med film noirgenren. Malone är en riktig tuffing och det får vi veta redan från början. Filmen rivstartar med att Malone är på jakt efter en portfölj, och på jakten efter den så har han hamnat i en lägenhet och medan han röjer undan alla skurkarna så berättar han om sin hårda tillvaro och vilka regler han följer: " Namnet är Malone. I mitt yrke måste man hugga innan man får stryk och skjuta innan man blir huggen. Det finns en gyllene regel: när man väl är död finns ingen återvändo". Så är det, när man är död så finns ingen återvändo;) 

Hårdingen gestaltas perfekt av Thomas Jane ( vilket feminint efternamn ). Det är slagfärdiga onliners som dialogen främst består av, och det gillar jag. Han munhuggs en hel del med den sexiga kvinnan Evelyn. I sann film noir-anda så är hon en typisk femme fatale, förförisk och vacker, men det visar sig naturligtvis senare att hon dessutom är lömsk och inte talar sanning. 

Boulder är den tråkigaste karaktären. Han är en typisk hårding ( första scenen han är med i så kommer han in på högkvarteret. En vakt frågar om hans ID, och SMACK, vakten får näsan knäckt och frågar aldrig mer om Boulders ID ). Huvudskurken har en hållhake på Boulder, men sedan när den hållhaken försvinner så... ja!

Skurken Matchstick är en härligt överspelande skurk. På grund av hans förkärlek till att sätta eld på allt från saker till människor så är han naturligtvis brännskadad, bara för att cementera hans personlighet in absurdum. Och under hela filmen blir han naturligtvis ännu mer brännskadad. En av de mer intressanta karaktärerna är den sexiga kinesiska mördaren Mauler. Både sexig och farlig, en klassisk kombination.

Filmen är underhållande och ganska våldsam. Malone åker hela tiden på stryk men han verkar knappt känna av det. När han blir alldeles för mycket skadad så åker han till ett ålderdomshem där hans mamma direkt opererar honom;P En aning för gulligt för min smak, men det är faktiskt ganska roligt- tuffingen Malone, skadad och blödande, åker till mamma och blir ihopsydd igen. Efter operationen så verkar skadan läka snabbt, för efteråt känner han inte av det överhuvudtaget. 

En sak som jag tycker var ett stort minus var frågan om Malones familj. Jag gillade den första storyn, den att hans familj blir brutalt mördade och det är anledningen till varför Malone är så brutal och inte bryr sig om människor ( om de inte betalar honom för att utföra ett uppdrag så skulle han vara likgiltig för allt). Men sedan... när man får förklaringen till vad som egentligen har hänt, så blir det ganska löjligt. 

Men sammantaget så är det här en mycket underhållande film, som man nog snabbt glömmer efter att man har sett den. Men vad gör väl det? Huvudsaken är att man blir underhållen för stunden, och det blir man medan man ser den här. I slutet så står det fortsättning följer, så vi får väl se om det dyker upp en uppföljare. Jag skulle inte ha något emot det. 

http://www.youtube.com/watch?v=06cXoom5l10

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...