Alla inlägg under november 2012

Av roboguy - 29 november 2012 22:52

Hujeda mig, är det 1500-talet som återkommit och står och knackar otåligt på dörren och vill in i stugvärmen? Jag trodde i min enfald att dylika saker som att anklaga en julkalender för att vara inspirerande till ockultism för de arma barnen tillhörde det förflutna, men det verkar inte den här prästen anse. Och scenen som upprör och skapar oro hos den här prästen är tydligenen scen där skådespelarna kör "anden i flaskan" för att få kontakt med spökena som huserar på slottet(!). 


Nu har jag ingen stenkoll på vilka barnserier som går nuförtiden, men kom att tänka på serien Arthur- är det dags att ungarna slutar se på den? För där trollas det en hel del, och detta kan ju hänföra ungarna! Så får det inte bli. Men vi får ju knappast heller visa filmer och serier som innehåller kristna budskap, då ungarna inte heller får vara i kyrkan om de blir "utsatta" för böner eller får något som kan tolkas som kristna berättelser. Vad ska det bli av med de arma barnen i framtiden?



http://www.svt.se/kultur/kyrkoherde-rasar-mot-arets-julkalender








 

Av roboguy - 29 november 2012 02:48

Nattmusik;D Har inte lyssnat på den här på länge så tycker det var dags att lyssna på den nu.

















Av roboguy - 29 november 2012 02:45

Jag går inte så långt som att säga att Extracted är dålig, men samtidigt kan jag inte påstå utan att få näsan att växa i likhet med Pinochio att den är bra. Sevärd, oja men ingenting som direkt är mindfucking. Men skådisarna sköter sig och den lilla mordgåta som finns med är hyggligt intressant så det känns i alla fall inte som att man vill stänga av och strunta helt och hållet i filmen. Men det känns väldigt lågbudget alltsammans, tyvärr. 




LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.




Filmen i händerna på en bättre regissör hade kunnat bli mycket bättre, handlingen hade behövts ses om några gånger till och det hela hade kunnat bli så mycket intressantare. Spänningen uteblir tyvärr, man blir aldrig indragen i berättelsen, man bryr sig knappt om hur det ska gå för huvudpersonen Tom och "ingen" verkar vara särskilt sorgsen över att Tom har blivit kvar i fyra år i huvudet på en potentiell mördare. Att man inte får se en riktigt lycklig återförening senare gör att man liksom skakar på huvudet och undrar vad poängen var med att följa med i handlingen alls. Ingen verkar ju bry sig nämnvärt. Dessutom- ibland är det svårt att hänga med ( eller kanske det berodde på att jag inte brydde mig tillräckligt mycket) i vilken "värld" man befinner sig i- inuti mördarens huvud, verkligheten eller i något minne som någon av karaktärerna har. Det hade man kunnat styra upp bättre. 




     



Det känns som att den korta beskrivningen av handlingen till Extracted är det enda intressanta med filmen, för sedan blir det mest en småputtrig berättelse som inte lyckas skapa något engagemang eller intresse från min sida. Men det gick att se den i alla fall, men det var inte så mycket mer än så dock. 




 

 

Av roboguy - 25 november 2012 03:35

Ja, jag vet inte vad ni säger, men musiken fastnar inte direkt och jag vet knappt vad Prydz sjunger- fast inte är det världens mest avancerade låttext direkt- men videon funkar alla gånger vid den här tiden på sen lördagsnatt/tidig söndagsmorgon;D
























 



Av roboguy - 25 november 2012 03:00

Kort sammanfattning ( fast jag gillar inte sådana i filmsammanhang) men den här filmen överraskade mig på ett positivt sätt då mina förväntningar inte var skyhöga innan jag började titta. Jag hade förväntat mig en traditionell skräckfilm men så var icke fallet, för den här är först och främst knappast skräck, utan mer thriller och den är betydligt smartare än vad genomsnittet brukar vara i de här sammanhangen. Så med andra ord, om man liksom jag förväntar sig blod och splatter och sådana ingredienser blir man besviken. Men trots att jag trodde det skulle vara sådant så kan jag inte säga att jag blev besviken. Det här var inget mästerverk, men fan så mycket mer vettigt än vad som brukar vara fallet med sådana här filmer. 




LÄS INTE MER OM UD INTE HAR SETT FILMEN.





Regissören till den här, Pascal Laugier, har tidigare gjort bland annat den uppmärksammade Martyrs ( som jag tycker är strået vassare än The Tall Man) men den här killen måste man börja hålla koll på för han kan det här hantverket med att göra film. Jag trodde att det här skulle handla om en gast som springer omkring och kidnappar barn och att huvudpersonen spelad av Jessica Biel ska desperat försöka rädda sin unge från det här "spöket". Men icke, den här filmen hade betydligt mer att berätta och en och annan överraskning att komma med. Fan så bra, här litar man ändå på att tittaren vill bli underhållen på ett intelligent sätt och inte med en massa hjärndött krimskrams. 

För övrigt tåls att nämnas att jag är superglad över att Biel har lämnat präktighetsstämpeln som hon hade omkring sig efter sin medverkan i den äckligt kristna serien Sjunde himlen, men samtidigt vet jag inte varför jag har så svårt för hennes... röst. Jag vet, jag vet, hur kan man störa sig på hennes röst när hon i övrigt är hur jäkla snygg som helst? Tja, man kan inte förklara allt här i världen. Jag gillar inte hennes sätt att prata.



     


Jag har egentligen inte mycket mer att säga om den här filmen- man ska inte klaga i onödan ju, och den här var tillräckligt underhållande och intressant för stunden för att göra mig nöjd. Kanske att man gjorde det en aning för krångligt mot slutet och inte riktigt fick till "det". Jag menar, varför undrar Jenny om hon hade gjort rätt när hon valde som hon gjorde? Som jag ser det, så gör hon helt rätt. Men samtidigt känns det som att man på ett sätt blivit lurad eftersom jag ville se en mer renodlad skräckfilm om legenden om "the tall man", så man kanske hade kunnat varna på förhand med något i stil med "om du förväntar dig blod och Hostel-liknande tortyr ska du ej se denna, för den här filmen har lite mer hjärna än så". Men trots detta, en helt okej film, faktiskt. 







 

Av roboguy - 24 november 2012 02:45

Fan! Jag hade förväntningar på Family Guy-skaparens första försök till långfilm men det resulterade bara i att jag tycker att Seth MacFarlane hör hemma på tv-seriefronten och inte som filmregissör. Eller okej, första försöket kunde ha blivit värre än vad Ted var, men mycket tycker jag visar var snubben hör hemma och filmen är ungefär ett längre avsnitt av Family Guy där Stewie och Brian är ute på äventyr fast den här gången som Mark Wahlberg och en datoranimerad nallebjörn. Inga stora överraskningar således, självklart är björnen ful i munnen och självklart ställer det till med problem för Wahlberg och hans flickvän. So what, detta har vi sett många gånger? Jag begriper faktiskt inte alls hur den här filmen har kunnat få så höga betyg överallt. Har jag missat något? 




LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.





Okej ett fåtal gånger blir även mina smilband lite bredare, men det är lätträknade gånger. Gordon flash himself är perfekt, det är filmens enda riktigt roliga scen. Den roligaste kommer alldeles försent dock- den läskiga, överviktiga killen som i slutet skaffar en personlig tränare och blir- Taylor Lautner. Klockrent! Mer sådant och jag hade verkligen fallit för Ted. Men att humorn dessvärre ligger i att Ted ska snacka skit och säga fula ord... nej. Det funkar inte den här gången, det räcker i en animerad humorserie men inte i det långa formatet. Att i stort sett varenda jävla dialog dessutom måste ha med någon slags humor ( fisar är skämtet skrämmande ofta) är ytterligare ett tecken på att regissören borde ha siktat lite högre, eller för all del lägre, än vad fallet är i Family Guy. Kärleksstoryn är bedrövande trååååkig, som att veva om en Stephenie Meyer- dramaturgi om och om igen ( ingen vampyr denna gång, bara en livs levande nallebjörn), eller vilken valfri sliskig kärleksfilm/serie/bok som helst. Man förstår ju tämligen direkt hur alltsammans kommer att gå, inga överraskningar här heller nej. Både Wahlberg och Mila Kunis ser mest ut att fundera över om de medverkar i en regelrätt barnfilm eller om den är meningen att ses av vuxna, för de verkar mest vilsna och ser ut att ha haft mycket roligare i andra filmer. De gör ingenting som direkt sticker ut, de bara kör på med "ung man som borde fattat för länge sedan att han är vuxen nu" och " ung kvinna som vill att ens snubbe ska slänga nallebjörnen han älskade som barn åt helsike". 



         


Som helhet blir det här inte mycket mer än en tung suck och ett "mjeh, blidde de inte mer än såhär" från min sida och jag kliar mig i huvudet och undrar allvarligt två saker. A) vad är det för fel på mig som tydligen inte uppfattar storheten med Ted, och B), vad är det för fel med dagens professionella filmkritiker som tävlar i att ösa superlativ om hur rolig den här filmen är? Har filmbolaget bakom filmen verkligen mutat dem allesammans? 


Nej, jag hade verkligen förväntat mig att få använda skrattmuskeln betydligt mer under Teds speltid, men icke. Suck. Jag börjar resignera, och bannar mig själv för att återigen låtit förväntningarna bli högre än vad fallet var inför Titanics jungfruresa. Ted slutade i alla fall inte i en katastrof, men det var fan inte långt ifrån... 





 

Av roboguy - 24 november 2012 02:27

En film från en argentinsk filmregissör, och det är alltid skönt när öronen får höra något annat än amerikanska vilket är det vanligaste språket som man får höra när man ser film. Om det kan man ju säga hur pass amerikaniserad man egentligen är, men så är fallet för de allra flesta av oss. When your flesh screams ( herregud, bara titeln gör att min mun börjar smådreggla lite) är ju riktigt nice, så den här filmen tar man sig nog en titt på så fort det är möjligt!. 





http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=goJxEBSwCsE
















 






























Av roboguy - 23 november 2012 17:34

Den nya kommande serien i TV6, "112 Aina", ligger verkligen helt rätt i tiden. Jag vet inte om de huvudsakligen kommer att driva med "112 På liv och död", men att det ska handla om parodier på alla dessa yrkesdokumentärserier som sköljt över oss likt en tsunami den senaste tiden tycker jag verkar riktigt lovande och intressant. Då återstår bara att hoppas på att de gör något bra utav detta, men i alla fall  Måns Nathanaelsson är en liten återuppväckt favorit hos mig efter att jag har sett honom i de två säsongerna av "Karatefylla". 

 

Även resten av vad som komma skall efter att rakterna tystnat och Sverige nyktrat till efter nyår ser bra ut, även om jag gärna hade sett någon lite större nyhet istället för att flera redan etablerade serier som tydligen återkommer. Men Erik och Mackans än så länge obetitlade nya program som tydligen ska handla om konspirationsteorier kommer jag definitivt att ta en titt på. "Never ever try this at home" låter på förhand som en svensk lightläsk-version av Jackass, men kan kanske ändå funka att se på en tråkig repris-söndag åtminstone... 

 

 

http://www.dagensmedia.se/nyheter/tv/article3590041.ece

 

 

 

 

 

 

 

Skapa flashcards