Så var helgen snart över och fort har det gått, som det brukar göra. Och inte heller har man gjort något speciellt- tittat på film, skulle min sammanfattning av den här helgen ha varit om någon hade frågat mig vad jag hade gjort.Men nu är läget som så att det inte är någon som frågar mig vad jag har gjort så därför skriver jag det här, så får de fåtal som läser detta i alla fall veta vad jag har gjort under helgen;P

Jag har äntligen tagit tag i och sett några filmer som förvisso inte är av så gammalt datum men som man trots det "borde" ha sett vid det här laget. Ni vet hur det är, filmer som "alla" redan har sett, och om man berättar för någon att man har sett de här filmerna så himlar de oftast med ögonen och tittar liksom underligt på en med en menande blick som säger "men herregud, har du inte sett den filmen förrän nu". Och ja, en del filmer skiter jag högaktningsfullt i, oberoende av eventuell hype och dylikt. Jag ser filmerna när jag själv vill och har lust och ingen ska påtvinga mig att jag måste se en film bara för att den är the big thing just för stunden.

Således har jag denna söndag avnjutit Valkyria och X-Men the origins Wolverine. Två vitt skilda filmer men både var bra ändå bra inom sin respektive genre. Valkyra var kanske något mindre spännande än vad jag hade trott att den skulle vara och det på grund av att om man känner till historien på förhand så vet man ju också att det som herrarna planerade att utföra gick om intet. Men det hindrar ändå inte filmen från att vara en hyggligt bra thriller med en utmärkt Tom Cruise i huvudrollen. Hur som helst så var det en hygglig film!

Wolverine var desto bättre- men så är också den filmen precis sådan som jag tycker om. Hugh Jackman gör som vanligt ett klanderfritt porträtt av Wolverine och här berättas också hur han blev som han blev. Filmen är betydligt mer våldsam än de tre andra filmerna, men den är dessutom desto mer välspelad och har många riktigt bra gjorda actionscener. Dessutom är det högt tempo från första stund så filmen stannar aldrig upp men ändå så hinner regissören få in lite känslor också, som det söta gamla paret vars ladugård Logan tar sin tillflykt till. Eller brödrakänslan som man får. Scenen där brorsan kommer till Logans hjälp i slutet är riktigt fin. Jag ser fram emot uppföljaren!

I dag har det regnat hela dagen och det är utmärkt film-tittar-väder så innan den här dagen är slut så har jag förmodligen hunnit se någon mer film.