"– Man kan ju tycka att det har gått lite inflation i de här matprogrammen, men det här är något helt annat, något nytt". Säger du det, programledare Pär Lernström. Ja hade du sagt att programmet är ännu ett i den ständiga strömmen av program som handlar om kockar och matlagning så hade du ju inte gjort ditt jobb, så det där med att det här nya programmet skulle vara något nytt tar man med en rejäl näve salt. Och vilken stor, stor skillnad ni har i Kockarnas kamp jämfört med de andra matlagningsprogrammen- nu är det professionella kockar som ska tävla mot varandra! Således inga glada amatörer som skär sig och som inte har en aning om hur man tillagar den och den maträtten men som tillslut får ihop alltsammans, eller som misslyckas och sitter och gråter framför kameran. Ärligt talat, hur mycket mer av precis samma sak ska vi ha i TV? Kräver aldrig svenska folket något nytt eller är det skönt och bekvämt att veta hela tiden vad man får när man slår på dumburken... 

http://www.expressen.se/noje/stjarnkockar-tavlar-i-tv---par-lernstrom-leder/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...