Vilken vecka det har varit och man ska ju inte ropa hej förrän man är över bäcken, men nu hoppas jag innerligt att det inte inträffar något ytterligare utan att allt får vara "normalt" istället och att allt fungerar som det ska. Det är ju inte speciellt roligt med rör som krånglar och en hel operaton som varade i cirka fem timmar måste genomföras för att det ska bli ordning på torpet. Men innan dess- tre dagar med disk som bara staplats på hög!!! Det är okej en stund men sedan vill man inte ens titta på den tragiska diskhögen. Och skitigt golv, golv som dessutom legar under fem centimeter med vatten... Inte roligt alls, usch. Det är ändå lite märkvärdigt att humöret påverkas utav sådana här saker, samtidigt som det kanske inte är så konstigt. Man vill ju gärna ha ordning och reda och allt som det alltid har varit, men ibland blir det ju inte så men dock- man uppskattar ordningen desto mer när den äntligen infinner sig. Jag vill ha lite mer normalitet nu, tack... 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...