Jag tror inte riktigt det här är min grej egentligen! Det känns lite meningslöst att skriva saker och sedan så vet man inte vem/vilka som läser det man har skrivit. Med anledning av de senaste kommentarerna som man har fått så känns det bara mer och mer som att man ska lägga ned det här. Att skriva rakt ut i tomma intet och hoppas att någon liten vilsekommen själ finner det man har plitat ned känns ganska dumt och poänglöst. Då fungerade bloggen som fanns på Lunar mycket bättre för då hade man kontroll på vilka som läste. 

Imorgon bär det av in till den stora ( lätt överdrift, jag vet ) staden för att inhandla lite kläder som jag ska ha på mig på bröllopet på lördag. Det är min kusin som ska gifta sig. Det känns en smula konstigt, faktiskt. Det känns som att det bara var igår som kusinen var här och spelade fotboll tillsammans med mig och syrran, och det känns som att det har gått väldigt snabbt, han träffade ju tjejen för inte så länge sedan. Tiden går väldigt snabbt ibland och för min kusin, och för alla andra känns det som, så händer det saker men för min del så står allting stilla, och ingenting varken förs framåt eller utvecklas på något sätt. Allt är som det har varit, nästan. Det är nästan plågsamt att läsa om hur bra det går för alla andra, hur de har börjat nya faser av sina liv. Men någon dag ska väl jag också ta ett kliv framåt och förändras. Hoppas jag.

 

Woaska

29 augusti 2010 01:52

Precis min känsla till bloggar! xD Fungerar inte bdb som "blogg" då? Jag läser din blogg i alla fall, fast det lär du väl ha märkt med mina tusen kommentarer. :D

Det är jobbigt att se att det går så bra för alla andra medan man själv bara... kollar på. :/

roboguy

31 augusti 2010 14:53

Jag vet inte vilket förhållande jag har till BDB egentligen, men jag har i alla fall sett den sidan som lite mer än en blogg. Visserligen har jag tagit BDB alltför allvarligt, men nu har jag börjat inse att den sidan inte är så mycket att ha egentligen och det är därför som jag har börjat att vara där allt mindre. Jag försöker att inte vara där alls, men det är något som fortfarande håller mig kvar där:)

Det är ju det, samtidigt som man ska vara glad över att det går bra för ens vänner förstås:) Men det är jobbigt och irriterande att se att det går bra för alla utom för mig, men det kan samtidigt vara en synvilla- någon kanske sitter och är avundsjuk på mig! Allt är relativt haha;D

 

Woaska

14 september 2010 09:29

Nåja, huvudsaken jag kan följa och få kontakt med dig någonstans. =D Finns det ingen filmsida du kan vara med på då? :)

roboguy

14 september 2010 14:45

Haha ja, du har en del alternativ, alltid dyker jag upp på antingen FB, BDB, bloggen eller msn så du har nog inte så stora problem med att kunna följa och få kontakt med mig?:) Jag har varit med i några filmsidor tidigare men det var ingen höjdare. De flesta som är med på sådant är unga, idiotiska och kan inte föra ett samtal utan att skriva saker som "jävla idiot", " fan vad filmen suger" osv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...