Smågulligt, småputtrande och allmänt småtrevligt och den enda spänningen som fanns i filmen är när pensionären Frank tränar upp sin hemhjälpsrobot till att klara av att dyrka upp lås så att Frank kan fortsätta på sin brottsliga bana, trots att han uppenbarligen inte mår så bra. Personkemin mellan roboten och Frank är också fin, men den griper inte tag i mig i alla fall och lämnar inga bestående avtryck direkt. Det här var en film som verkligen småputtrar på i lagom takt från start till mål utan att egentligen lämna mig med så mycket funderingar efteråt. 

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Frank Langella är verkligen riktigt bra i huvudrollen och med små medel får han mig att börja bry mig om den gamle mannen, även om det inte blir något som verkligen berör mig på djupet. Jag skulle inte ha haft något emot om den här gamle mästerinbrottstjuven hade fått vara ännu mer vresig och bitter över hur livet artade sig, och han hade gärna fått kommentera mer om hur samhället runtomkring honom förändras med biblioteket som basgrund. Allt blir maskiniserat och betydligt tråkigare, och då filmen utspelas i en "nära framtid" finns det en hel del att känna igen fortfarande samtidigt som användningen av robotar som personliga assistenter har gått framåt. Det här är väl förmodligen den utveckling som vi kommer att hinna vara med om under vår levnadstid- robotar tar över det här med att vara hjälpredor, istället för att vi ska ha mänsklig kontakt. 

Liv Tyler och Susan Sandron fixar också att göra en hel del av relativt lågmälda roller och framför allt kemin mellan Langella och Sandron fungerar alldeles utmärkt. 

Robot & Frank funkar utmärkt att titta på men samtidigt tycker jag inte att filmen sa mig speciellt mycket. Det är inget vasst inlägg i hur åldringsvård kan fungera i framtiden, den innehöll inga vassa kommentarer om vår närmaste framtid och den hade ingen stor portion humor eller speciellt spännande inslag- den bara puttrade på helt enkelt. Ingen jätteupplevelse direkt, ingenting som etsar sig fast i minnet under någon längre tid men den var ändå ganska skön på något obeskrivligt sätt. Jag ångrar i alla fall inte att jag har sett den. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...