Jag vet inte riktigt hur Erik Helmersson tänkte när han skrev sin recension av Bilar 2 i DN, men han måste fullständigt ha glömt bort i vilket land han befinner sig- Sverige, aka feminismen, jämställdhetens och genusvetenskapens Mecka numro uno, för här kan man inte inleda en recension med följande mening: " Eftersom jag är så gammal att jag redan glömt att könet är en social konstruktion kan jag slå fast att för att gilla ”Bilar 2” bör du in i salongen bära med dig högst elva års livserfarenhet, ett par 3D-glas­ögon och en penis." Inte bra gjort där, minst sagt;) Och kommentarerna lät inte vänta på sig, vilket i sig är löjligt- men det här med att man måste ha penis för att kunna uppskatta Bilar 2 väckte tydligen anstöt och blodig tand hos DN-läsarna. 

Ja, jag började också att tänka i de välkända hjulspåren- men hallå, Erik, kan inte flickor också uppskatta att se en film med och om bilar?- men jag bestämde mig för att jag inte orkar och slutade bry mig. Det är ingen viktig diskussion, egentligen. Faktiskt. 

Oavsett vem du är, flicka eller pojke, gå och se filmen och oavsett vem du är så har du rätt att tycka om eller inte tycka om filmen. Allt annat kvittar, faktiskt.

http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/bilar-2

Ja, det här ser ut att kunna vara ganska lovande fast det ser ut som att man har flirtat lite med Paranormal activity och att de tillslut fick ett gemensamt barn i och med Grave Encounters;P Men, sevärd verkar den kunna vara i alla fall!

http://www.youtube.com/watch?v=dKBu73kCehE

I och för sig kanske lite tidigt att uttala sig men- herregud! Inget häftigare?! Men som sagt... Det här är första bilden av Catwoman som Anne Hathaway ska gestalta men nog hade jag väntat mig något "mer". 

Men härligt att det dyker upp alltmer bilder och material omkring The dark knight rise i alla fall.

http://www.moviezine.se/artikel/7969-se-hathaway-som-catwoman

Jag hyser ingen större oro för att Jesse Eisenberg inte kommer att klara av att spela en karaktär som kommer från en bok av Fjodor Dostojevskij, men det som grämer mig lite är att jag inte ens har hört talas om boken The double- som verkar ha en intressant handling om en rysk tjänsteman som plötsligt har en kopia av sig själv på kontoret. Det här är kanske inte någon av Dostojevskij mer kända böcker och jag hoppas att handlingen kan förläggas i lite mer modern miljö. Ska bli spännande att se vad det blir med det här.

http://www.svd.se/kultur/eisenberg-klar-for-ny-film_6371538.svd

I tidningen Hur det funkar gör man ett nedslag i Världens vanligaste myter, och det är spännande och intressant läsning. Myter som jag har tagit för sant visar sig vara falska, och jag tar med ett axplock av dessa:

* Att sitta för nära TV:n är farligt för ögonen! Falskt.

* Den kinesiska muren syns från månen. Falskt!

* Det tar tio minuter för hjärnan att inse att du är mätt. Sant!

Jag tycker ni ska läsa den här artikeln, mycket intressant att se vilka myter som man tror på men som i själva verket visar sig vara falska. 

Det är en fråga som har stötts och blötts i det oändliga känns det som- frågan huruvida det finns eller inte finns vatten på mars. Jag tycker man ska fråga sig istället varför fixeringen är så stor vid denna planet? Redan på den tid som H.G Wells levde och verkade så kunde man skrämma människor med en berättelse om "marsianer" som påbörjar en attack mot oss, vilket beskrivs i boken Världarnas krig. 

Jag tror att det inte var länge sedan som man sades ha funnit is på Mars, och nu tyder alltså "rörelser" på planeten att det finns vatten där vissa perioder.

Det är spännande- samtidigt som man kanske ska akta sig för att börja dansa av upphetsning över de nya fynden, för just det här med vatten eller inte vatten på Mars har som sagt varit på tapeten flera gånger, men ändå har man inte presenterat några bevis för att det faktiskt stämmer eller än mindre kommit med det sensationella att de har hittat organismer eller "liv" i vilken form det än må vara. Så vi ska nog inte öppna champagneflaskorna riktigt ännu! 

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/forskarna-tror-rorelse-pa-bilder-ar-vatten-pa-mars_6369494.svd

Jag har inte lyckats se den här filmen förrän nu för förra gången när jag gjorde ett försök så tröttnade jag efter tio minuter och gav upp, och sedan glömde jag bort den tills nu. Det stora problemet med den här är att den från början inte alls känns som en skräckfilm och regissören Ti West tar verkligen god tid på sig innan det börjar hända saker så man måste vara redo och utrustad med en smula tålamod så får man tillslut sin belöning, för de sista trettio minuterna är desto mer intensiva. Sedan vet jag inte riktigt hur man ska ställa sig till att man annonserar att filmen baseras på verkliga, oförklarliga händelser i början ( minns bara nu i efterhand hur otroligt löjligt det var att Milla Jovovich . Att man använder den här gimmicken är ju inte direkt ovanligt och meningen med det är att trovärdigheten för det som utspelas ska höjas, men nja... Jag är inte alls övertygad om att det som utspelas i filmen verkligen har hänt, men händelser kan ha inspirerat regissören. 

Läs inte mer om du inte har sett filmen!

Jag gillar att The house of the Devil utspelas någon gång under 1980-talet, filmen har med många tidstypiska detaljer som gör att man känner av en liten svallvåg av nostalgi. En sådan sak är te.x nummerskivan på telefonerna- vilken onödig grej det var egentligen. Och så fristylen med stora, otympliga kasettband. Åh, jösses vad man saknar dessa en smula...Detaljrikedom verkar vara Ti West signum ty hela filmen känns som att den vore inspelad på 80-talet istället för 2009 fast den här har bra skådespelare och bra ljud- det är den enda skillnaden.

Och det var underbart att slippa CGI-effekter. Åh jösses så skönt att se en mer traditionell skräckfilm som förlitade sig mer på spänningen, som stegrades hela tiden i slutet, istället för att kasta in något datorgjord. Det är lite tragiskt att man numera måste ge en film beröm för att inte använda sig av datoreffekter. 

Ett stort minus för den ganska långa och tråkiga inledningen, men annars en habil och ganska småspännande film även om det blir lite utspårat i slutet ( och det är slutet som får mig att undra huruvida den här filmen verkligen bygger på verkliga händelser, för om det slutade såsom det gjorde i filmen i verkligheten tycker jag att det borde ha orsakat mer uppståndelse och att man borde ha hört talas om det).