Ja jösses, om man bara tittade på omslagen till den här filmen så räckte det för att varningsklockorna skulle tjuta högre än trumpeterna gör vid jordens undergång, det var rosa och såg ut som omslaget till valfri film med Sandra Bullock eller Anne Hathaway. Men... ja, Vamps är verkligen inte min nya favoritfilm och jag har ingen lust att dra på mig rosa morgonrock, locka håret och öppna en vinflaska och måla tånaglarna, men den här var ändå en liten underhållande bagatell som går att se på. Med stark betoning på "går att se på", dock. 

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Det fnitterfnittriga upplägget som genomsyrar hela filmen avbryts stundtals med lite skådespelare som man gillar, som Richard Lewis, Sigourney Weaver och Malcolm McDowell. De här tre skådisarna gör det uthärdligt och framför allt Weaver gör en underhållande prestation som vampyrmoder och gör att jag åtminstone lägger undan kniven som jag hade tänkt börja karva ut mina ögon med. Det är bara jävligt synd att inte Weaver får vara med ännu mer. McDowell är också han bra, men tyvärr får inte han heller vara med speciellt mycket men å andra sidan, i hans roll som en slags moderniserad Vlad Tepes, aka Dracula, som hellre stickar tröjor åt de andra vampyrerna så får regissören fram sin komiska tanke med ärkevampyren som äldre gentleman, så det hade nog snarare varit förödande om han hade fått vara med mer. Nämnas bör även Wallace Shawn som van Helsing, i en version som åtminstone jag aldrig har sett den gamle vampyrjägaren som. Shawn är helt enkelt underbar. Ja, de här skådisarna räddar delvis filmen från sitt rosaskimrande thi-hi-hii upplägg, så det tackar och bockar man för. De här gjorde att man lyckades stå ut med flamset och tramsandet ända fram till slutet. 

Specialeffekterna är riktigt urusla. Jag vet inte om det är meningen eller om man helt enkelt saknade tillräckligt med pengar men jag trodde inte att jag skulle tänka på effekter som man såg i 80-talsfilmer när jag såg en film från 2012, men så var fallet med denna. Specialeffekterna kommer helt enkelt inte att vinna någon Oscar, den saken är helt säker. 

Man lyckas inte direkt få mig att gapskratta, och som jag sagt tidigare så är det mest flamsigt och tramsigt mest hela tiden men en del lyckade skämt får man i alla fall med- som att man kan göra annat än att bara ligga i kistan för att sova, att man dricker mössblod istället för blod från människor och därmed har ett sugrör som man sticker in i muskroppen och att de vampyrer som har valt att inte dricka människoblod har ett slags AA-möte för att klara av att fortsätta hålla sig "ren" från homo sapiens klarröda vätska. 

Vamps var inte riktigt så urusel som jag trodde den skulle vara innan jag började titta på den, men samtidigt var den också på ett ungefär som jag hade tänkt mig. Några skådespelares insatser räddar filmen något, men tyvärr känns det som att den här riktar in sig till framför allt unga tjejer som är på väg att ramla in i vampyrgenren och därmed storsatsar man på "humor" istället för något som kan ens föreställas vara äckligt eller vågat. På sätt och vis är det synd. Varför förtjänar inte en film som uppenbarligen vänder sig till tjejer att kunna visa lite äckel och blod, istället för att bara flamsa bort det och koncentrera sig på "känslor" och att välja rätt kläder? Kom igen nu, det är faktiskt 2012 och kvinnliga vampyrer kan faktiskt också ägna sig åt lite dirty things som att ha sex, döda för "skojs skull" och inte vara så "perfekta" jämnt och ständigt. Det är ju ingen poäng med att de ska vara odöda, när de ändå bryr sig om utseende och kläder precis som vanliga, dödliga tjejer också gör...