Minnet är bedrägligt kort, tyvärr, men jag tror fanken inte att jag har sett något konstigare, sjukare och snurrigare än Calibre 9 hittills i år. Handlingen kan bedrägligt snabbt sammanfattas väldigt enkelt: " En prostituerad blir mördad och återförds som pistol. Dags att börja hämnas". Ja ni läste rätt och behöver inte justera styrkan i glasögon eller linser eller läsa tre gånger till- detta är på ett ungefär filmens handling. Det trodde man aldrig att man skulle få se, men man ska aldrig säga aldrig längre. Men det konstigaste av allt är nog ändå att jag tycker att den var underhållande. Jag köper liksom bara konceptet att okej, pistolen har ett medvetande och kan inte fullt ut styras av huvudpersonen- so what? Man kan ju om man vill se det som en metafor för livet- styr vi egentligen över våra liv eller är det "något" annat som gör det? I det här fallet är det en död prostituerad som genom en pistol fortsätter att leva. 

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.

Skådespelarna sköter sig förvånansvärt bra med tanke på att de inte kan ha haft mycket att arbeta med. Alla är ungefär hämtade ur serietidningsvärlden och består antingen av godhet eller ondska, inget svart eller vitt här nej. Den enda som möjligen spelar över är killen som på något sätt ska ge sken av att vara borgmästare i Frankrike, vilket han definitivt inte borde vara- han är spritt språngande bananasgalen redan i första scenen som vi får stifta bekantskap med snubben. Jag menar bara att lite trovärdighet inte hade varit till skada här- att en sådan som tafsar på nya sekreteraren redan under hennes första sekund på jobbet och jävlas med städerskan en kvart senare borde rimligtvis inte få vara i maktens korridorer och borde genomskådas tämligen omgående. Eller är alla tysta som möss efter att borgmästaren har haft lekstuga med dem? Vissereligen ingår det här i den lilla klick av samhällskritik som filmen vill förmedla- den att de besuttna bara ser till att göra sig själva rikare än Joakim von Anka och att de endast är idioter som roar sig i underjorden i ett slott genom att se två prostituerade kämpa på liv och död om vem av dem som ska få leva. 

Jag vet ju att man inte ska fundera alltför mycket efter att man har sett en sådan här film, men jag kan inte låta bli att undra hur det kommer sig att den ärrade snuten som snart ska pensioneras och som är döende helt enkelt bara accepterar att en mördad prostituerad har kommit till liv i en pistol genom lite magi? Han är liksom med på det hela direkt utan någon närmare förklaring, och så börjar hämdodysséen mot personer som inte direkt är inblandade i mordet på den prostituerade kvinnan? Hmm...

Calibre 9 är en sådan film som passar in i beskrivningen "serietidningsfilm" och en sådan genre borde fan införas. Hur kan man annars beskriva denna? Allt är som taget ur en serietidning, blod sprutar, handlingen är inte direkt vettig, frenetiskt bildspråk, de som är onda är riktigt onda och de som är goda... ja, de är goda helt enkelt för de dödar de onda. Så det så... 

Med detta sagt, så var den här ändå ungefär vad jag behövde på fredagskvällen. En lättuggad bagatell som egentligen är alldeles alldeles korkad, men som ändå lyckades få mig hyfsat intresserad under resans gång. Och det får duga ibland, faktiskt. Som att vräka i sig ett skrovmål på Max och tillfälligt vara mätt och nöjd, innan hjärnan börjar med sitt irriterande mantra om att nu måste du göra dig av med det överflödiga du skyfflat i dig. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...