Härligt att Noomi Rapace har insett att det är i Norge och inte i Sverige man ska vara om man ska medverka i bra thriller/skräck;P Babycall ser dessutom ut att kunna bli en riktigt nice spänning att avnjuta under hösten, så den här får man hålla lite koll på och hoppas att den letar sig över till oss. Å andra sidan, hur skulle Sverige kunna låta bli filmen när Noomi Rapace är med i den, hon är ju "allas" vår lilla sweetheart sedan hon medverkade i en viss filmtrilogi...

http://www.youtube.com/watch?v=7IN_sfqJ5RY&feature=player_embedded

Jag har lite svårt för att tro på sådana här undersökningar, hur välunderbyggda de än må vara, eftersom vi för bara x antal år sedan ansågs ha belägg för att de som hade si eller så små hjässor jämfört med andra var mindre värda och att de som har för långa ögonfransar ( eget påhitt, men i alla fall) har lägre intelligens osv. Ja, ni förstår kanske min poäng- sådana här saker kan alltid användas som "bevis" för det ena eller det andra.

Nu handlar det om ring-och pekfingrets betydelse, om man har längre ringfinger än pekfinger så har man den och den egenskapen. En grej som inte stämmer in på mig är följande: "  Hos män kan fingrarna skvallra om hur aggressiv personen är. Ju kortare ringfingret är jämfört med pekfingret desto mer råbarkad är mannen, rapporterar BBC och hänvisar till en studie amerikanska forskare publicerat i tidskriften Biological Psychology."

Mitt ring-och pekfinger är nästan lika långa och det måste betyda att jag har väldigt liten aggressivitet? Men det kansk stämmer samtidigt, ty jag tycker ju själv att jag skulle kunna vara lite mer hårdhudad och kanske en smula mindre "dumsnäll". 

Men en sak som är lite farligt är att fingrarna också kan avslöja sexuell läggning. Det tror jag lite mindre på, eftersom vi människor gärna vill ha något slags "tecken" på saker och ting, och jag tror inte på att ring-och pekfingret kan avslöja sådana saker, egentligen. Det kan vara lite farligt sådana påståenden, då människor efter att ha läst artikeln och tänkt att ja, men har en forskare sagt det så måste det stämma, och sen börjar alla titta på andras ring-och pekfingrar... Nej, ursch för sådant och för sådana påstådda "tecken" om det ena eller det andra.

Vad tycker ni?! Humbug eller obestridlig hårdfakta?...

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13578977.ab

Jag var bara tvungen att se om den här filmen ikväll, mest för att det var väldigt länge sedan jag såg den sist och den här höll dessutom för en andra titt, faktiskt oväntat bra. Emellertid så tycker jag fortfarande att den kunde ha dragit ned lite på humorfronten, och varit lite "hårdare" men den är gjord på ett bra humör och man blir i alla fall underhållen för stunden medan filmen pågår.

Men det är underbart att se Bruce Willis nocka ned tre lönnmördare som om han inte hade gjort annat under hela sitt liv, det ser så lojt ut och det ser ut som att han knappt ens behöver anstränga sig;P Den gamla, hårda skolan av actionhjältar är påväg att förloras, något som det skämtas ganska friskt om i den här då det konstateras bland annat att "Jag tror CIA var betydligt tuffare förr i tiden". 

John Malkovich är annars den som är jävligt sevärd i RED, som smått galen man som blivit utsatt för LSD-experiment och därför verkar vara smågalen men han har en del härliga scener ( icke minst den där han har med sig en tyggris). Underbart!

Även Helen Mirren är underhållande som grand old ladie som kan hantera maskingevär som ingen annan. Den enda som inte riktigt passar in i filmen är Mary-Louise Parker.

Jag hoppas faktiskt att det blir en uppföljare, och jag hoppas att den blir lika underhållande som den här filmen är.

Det var ju för väl att Steven Soderbergh inte ska gå i pension, men jag har tyckt att det har verkat mycket märkligt hela den grejen. Men nu har han i alla fall skingrat molnen och det verkar som att han bara vill prova på något annat en stund och ta ett sabbatsår. Och det kan man ju ha förståelse för, så jäkla mycket som han gör hela tiden.

Annars hade vi gått miste om en av de intressantaste regissörer i vår tid, som ända sedan den stora debuten med Sex, lögner och ett videoband har levererat underhållande filmer. Och den senaste, Contagion, ser jag verkligen väldigt mycket fram emot! 

http://www.moviezine.se/artikel/8182-soderbergh-garingr-inte-i-pension

Phju, vad skönt att läsa sådant här som att man kan "sakna motionsgener" och därför inte alls är en så kallad soffpotatis, utan det beror helt enkelt på att man saknar "mitokondrier", som fungerar som "cellernas kraftverk". 

Å andra sidan, man kanske skulle försöka få igång den här genen i alla fall;P Det vore åtminstone bättre det än att fortsätta som soffliggare, trots att man nu har ytterligare något att skylla på!

http://svt.se/2.108068/1.2522775/da_kan_du_sakna_motionsgenerna

Namnet Kazoo för ju tankarna till en annan känd blogerska med ett snarlikt namn, men jag tror att Christine Meltzer har blandat och tagit lite överallt och parodiserar bloggerskor i det stora hela. Ser ut att kunna bli lite småskojigt faktiskt;P Men jag håller inte med rubriken " Så har du aldrig sett Christine Meltzer" för det har vi visst gjort, i alla fall om man har följt henne i Hey Baberiba och Fredag hela veckan där hon har porträtterat Victoria Silvstedt och så har jag för mig att hon har spelat bloggare tidigare också...

http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/tv/article13576603.ab

Det blev inte så mycket bokläsning under sommaren men då känns det väldigt skönt att inleda hösten med att läsa en mycket spännande och delvis provocerande bok som Isens gåta. Att följa Matt Sherwoods kamp för att dels överleva när han hamnar mitt i händelsernas centrum utan att vara medveten om vad som egentligen pågår samtidigt som han försöker utröna huruvida hans bror Danny är i livet eller inte är riktig klassisk nagelbitarspänning, och det gör att boken är en riktig bladvändare för man vill hela tiden komma vidare i handlingen för att se hur det ska gå. 

I det övriga persongalleriet utkristalliseras en given favorit- Csaba Komiósy, kallad Jabba, som beskrivs som "den definitiva filmnörden" och i olika sammanhang drar han paralleller till saker som finns i filmer som Minority report. Inte så konstigt att Jabba blir min favorit i den här boken. 

Mitt i all spänning lägger också författaren upp en klar bild av vad han vill ha sagt- det här med att olika politiker och olika religiösa grupper gör anspråk på att Gud står på deras sida och att de därför har rätt. Kanske hamrar författaren in sitt budskap en aning för mycket, jag blir i alla fall lite uttråkad över att höra dumdristiga, självgoda "idioter" hävda att Gud minsann är på dennes sida och det är enkelt att leda fårskocken om man bara säger att det är Guds mening att det ska bli på detta vis. Det är nog därför som boken kan vara provocerande för de "troende" samtidigt som en hand sträcks ut till båda lägren:

" Vi behöver vetenskapen för att förstå hur allt på jorden och bortom den fungerar- vi själva, naturen, allting omkring oss. Det är verklighet, och det kan ingen som har det minsta i skallen ifrågasätta, Men vi behöver även religionen. Inte för att skapa löjliga alternativa teorier som vetenskapen redan har bevisat. Vi behöver den av helt andra anledningar, för att tillfredsställa helt andra behov. Behovet av mening. Det är ett grundläggande behov som de inte kan tillfredsställa oavsett hur många partikelacceleratorer och Hubbleteleskop man bygger- och era präster förstår inte att deras uppgift är att hjälpa er att upptäcka en intre mening, inte att uppträda som ett gäng fantiker som försöker konvertera resten av världen till samma rigida, bokstavstroende syn på hur folk ska leva sina liv. I ert land, liksom i de muslimska länderna, har religion blivit en politisk rörelse, inte en andlig rörelse. "Gud står på vår sida"- det är det enda som hörs i era kyrkor. Men de borde predika något helt annat". S. 340 Det här tycker jag var mycket tänkvärt och något som jag tar med mig efter läsningen av Isens gåta...

" Isens gåta är en provocerande, sylvass thriller i skärningspunkten mellan klimathotet, den religiösa fanatismen och världspolitiken" står det på bokens omslag och det här håller jag verkligen med om. Den här boken är grymt spännande samtidigt som den kan få läsaren att tänka till en aning. Behöver man något mer argument för att den här boken borde ligga på din måste-läsa-lista i höst/vinter?;)

Eftersom det mesta som har kommit från den gamle mästaren John Carpenter de senaste åren har sugit, inte minst den senaste skräckisen The ward, så är det faktiskt jäkligt bra att han tänker prova på en helt ny genre den här gången- nämligen västern och med inslag av SF. Nice, det här borde han ha gjort tidigare men samtidigt förstår jag att det har varit lite knivigt att sälja in en idé som har med inslag av både västern och SF men nu ser det ju betydligt ljusare ut åtminstone på västern-fronten med tanke på bland annat bröderna Coens Oscarsvinnande västernfilm. Hoppas att det här blir lyckat, jag vill gärna se att Carpenter avslutar sin karriär så starkt som möjlig ( någon gång måste han ju gå i pension och det ligger väl nära till hands att tro att han önskar avsluta karriären lika starkt som den en gång började).

http://www.moviezine.se/artikel/8181-carpenter-gor-vastern