Draktränaren var enkel att avläsa redan från första början- det är inte första gången som man ser den här typen av film om man säger så. Och efter att förmodligen redan ha sett årets bästa animerade film, Toy story 3, så känns det som att Draktränaren kommer som god tvåa- och det är väl egentligen nästan lite elakt att jämföra med Pixar? Ja, det är det, för Pixar spelar i en helt annan liga. Så låt mig jämföra med något som ligger lite närmare tillhands för just den här filmen och som blir lite mer rättvis att jämföra med- Dreamworks Shrek. 

Om man jämför Draktränaren med Shrek så ser jag en tydligt brist av humor ( som mest hade Draktränaren några små fniss-moment, men det mesta har man redan sett och hört tidigare ), sämre bi-karaktärer ( det är få som kan slå Shreks åsna och mästerkatt, men i Daktränaren fanns inte mycket alls). Det fanns inte heller några "avancerade" skämt som riktade in sig på den vuxna publiken, vilket det kryllar av i Shrek-filmerna. Jag svårt att se att Draktränaren kommer att klara av att uppnå samma framgång som Shrek har gjort. 

Och jag är ganska TRÖTT på en trend som varit ganska tydlig de senaste åren i animerade filmer, och filmer riktade till barn överhuvudtaget. Nämligen det att pojken som det handlar om nästan uteslutande ska vara mesig, töntig och ha en tuff, cool tjej som han älskar men som inte blir älskad tillbaka ( men givetvis så blir det ju ändring på den saken vad det lider). I den här filmen var det Astrid som komplett med dödskaller som bälte och en tjock, blond hårknut kickar ass och är på det hela taget mycket bättre jämfört med huvudpersonen. De andra killarna är inte mycket bättre, det är de som ska stå för skämten medan de två tjejerna, med Astrid inräknad, är de mer "normala". 

Jag har inte riktigt hunnit vänja mig vid HD-upplösningen som jag numera har på min skräm! Det är ett sant nöje att kunna se i princip alla detaljer- men karaktärerna i den här filmen är inte så snyggt gjorda. Drakarna är färggranna och vackra, men jag hade gärna sett dem som lite mer hemska och ja, mer drakliknande istället. Men det som verkligen slår andan ur en är omgivningarna, naturen, skogen och framför allt när huvudpersonen rider på drakens rygg- fantastiskt! Det kändes nästan som att man själv flög omkring ibland. 

Men Draktränaren får godkänt av mig. Lite för förutsägbar, lite för lite humor och skämt som är inriktat till den lite äldre publiken, men den har i alla fall ett bra budskap och ett gott hjärta, och det kan jag också köpa ibland. Faktiskt. Men lite mer humor i nästa filmen skulle verkligen inte skada. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ifjol var man en frekvent besökare i Badhusparken men i år har det inte blivit av att vara däe alls av någon anledning.  Jag vet inte varför. Det kan förstås ha varit på grund av vädret men det är inte hela sanningen. Helt enkelt har man inte ta...

Jobbet gick bra även om jag börjar bli lite trött på att enbart vara på ställen som jag redan varit på, bland annat ifjol. Jag skulle vilja prova på och städa på något av de nya ställena som de har införskaffat sedan jag var där sist.    Nåja, de...

Har precis avslutat en reprisering av arbetsmomenten och det visade sig ha tillförts några nya element sedan man var här och jobbade förra sommaren, men det är väl inget som ska gå ganska snabbt att lära sig får man hoppas. Inlärningen är precis avsl...

Ja, den frågan är berättigad: Vad fan ska man gå omkring och vara glad för på en sketen måndag? Det finns inga anledningar till att man ska gå omkring och vara glad och se ut som att man precis har lurat av Joakim von Ankas hela förmågenhet och sitte...

Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men det börjar påminna starkt om när man gick på universitetet- inget självförtroende, man sitter knäpptyst vid fikabordet och skrattar och smilar på kommando snarare än att man tycker att något är särskilt ro...