Så benämns konferensen i Durban som ska handla om miljön och klimatpåverkningar och det ena med det tredje, men grundförutsättningen är ju att vi helt enkelt inte vill... Jorden ska köras i botten rejält innan vi begriper vad vi egentligen sysslar med. USA, Kina och Indien är inte intresserade överhuvudtaget, och framför allt Kina vill gasa på ännu mer eftersom de snart kommer att ta över den roll som USA har haft, inte vill Kina bromsa in. Det är helt enkelt så att det stora flertalet skiter fullständigt i hur det går för jorden, bara man får en Iphone i julklapp och en surfplatta i födelsedagspresent och använder dem i två, tre månader för att sedan byta ut dem mot den senaste uppdateringen av telefonen-och surfplattan. Vi vill konsumera, vi vill ha det senaste och det produceras mer och mer och det försvinner mer och mer träd, guld och annat material hela tiden. Om vi verkligen ville förändra oss så hade vi gjort det vid det här laget, men det vill vi helt enkelt inte?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14004463.ab

Lite lustigt är det ju men samtidigt kan jag tycka att mannen har lite rätt i det han stämmer Playboy-festen "Läder och spets". Upprinnelsen är att Steve Frye stämmer Playboy pågrund av att det bara var männen som var tvugna att betala för att komma in på festen medan "vackra kvinnor" hade gratis inträde... Men om man nu är så lätt att kränka kanske man samtidigt inte borde gå på en fest som arrangeras av just Playboy, för man kan ju liksom tänka sig det att vackra kvinnor har företräde där. Men vad vet jag, hoppas Metro tar upp hur det går med den här stämningen för det skulle vara intressant att se hur amerikanska domstolar ser på detta, och det här är ju en trend som finns i Sverige också och det borde gå att applicera på saker, eller orättvisor, även här...

http://www.metro.se/udda/man-stammer-playboy-for-konsdiskriminering/EVHkkC!3b1u4TTVmwSYE/

Börjar det inte bli lite för många sökmotorer vid det här laget, med tanke på att den stora majoriteten bara använder sig utav en-Google? Bing är en av de nya som inte riktigt har slagit igenom ännu, och nu kommer ytterligare en- Yacy. I sammanhanget en rolig detalj att man kan söka på utmanaren till Google på just Googles sökmotor;P Men jag tror att det krävs en hel del för att få det stora flertalet intresserade av att börja använda en annan sökmotor än Google, och den här nya känns inte som att den kommer slå igenom förutom hos den grupp som inte vill att ens sökningar ska sparas och att företag ska kunna lagra och se vilka sökningar man har gjort. Det är den stora fördelen med Yacy, den sparar ingenting av det man söker. Tummen upp för det, åtminstone. Men annars... Njae, det behövs nog lite mer än så. 

Här kan ni prova på att söka på Yacy:

http://search.yacy.net/

http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.418827/har-ar-soktjansten-som-tanker-utmana-google

Ibland undrar man hur det är möjligt att vissa filmer alls får göras ens, och Murder party är en sådan film... Jag undrar vad poängen var med den egentligen? Var det ingen som under förarbetet läste manuset och började fundera över vad fan filmen vill säga, vad den har för syfte egentligen eller finansierades den på andra, okonventionella sätt än genom de vanliga kanalerna? Ingen av distrubitörerna är ju så "stora" så jag antar att ingen av dem hade något anspråk på att filmen skulle spela in speciellt mycket pengar, vilket nog heller aldrig var meningen med filmen. Mest av allt verkar den vara slutfilmen för dem som läser filmutbildningar i USA, inget som skulle nå ut till den stora massan direkt. För det här var verkligen riktigt dåligt, och dessutom riktigt tråkigt. 

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.

Även i det som är dåligt försöker man hitta ljuspunkter och i den här filmen fanns två stycken. Den första var huvudpersonen Chris, spelad av Christopher S. Hawley som direkt väckte sympati hos mig. Man märkte direkt att det här var en ensam stackare ( han hade ju en katt, ett gott tecken på att en man är ensam och inte har några vänner, i alla fall i filmsammanhang) och så blev han så glad när han "råkade", mer eller mindre, hitta ett inbjudninigskort till en Halloweenfest. 

Den andra var Stacy Rock som spelar över en hel del i rollen som Lexi ( men hon är inte ensam om att agera dåligt bland de här inblandade), men hon hade i alla fall den bästa maskeringen, och den var så bra så jag vet inte ens vad hon ska föreställa... Jag menar, hon är målad som Finlands flagga i ansiktet och har på sig någon kroppsnära strumpa och så silveraktiga hotpants...Makes no sense for me.

Och slutet rinner ut i ett ingenting och jag begrep inte alls vad filmen ville ha sagt eller vad den ens hade för berättigande för att överhuvudtaget spelas in. Jag hade förväntat mig en helt annan slags film, med betydligt mer "mord" eftersom den ändå heter Murder party men det blev man blåst på även om det förekommer lite splatter.... Så undvik Murder party, även fast filmen har ett häftigt, och lockande, omslag.

Jag vet inte riktigt varför, men det är fortfarande ett måste att ha en kalender av något slag i juletid... Helst då en chokladkalender, eller varför inte två på samma gång?;)

En del butiker verkar tänka till lite extra när julen nalkas och erbjuder kunderna det där lilla extra, och sådant ska givetvis premeras så att kanske andra inspireras lite. På Biltema i Luleå hade de det här fina pepparkakshuset, där man kunde slå in de nyinköpta sakerna direkt. Tummen upp för sådana initiativ, inte sant!?!

Hmm inte så många artister som gör mig nyfiken på förhand, men någon av sånglärkorna kan kanske ändå överraska... Förundrad blir man i alla fall över att en "artist", men man ska använda ordet artist i ett vitt sammanhang för denne, som Sean Banan får vara med men det kanske resulterar i att SVT får lite fler småbarn som tittar på evenemanget. Tror alltså, eller snarare hoppas, att han inte har en chans med sin låt Den förste banan ( vad i helvete är det för en titel ens?). 

De få som lyckats väcka lite nyfikenhet på förhand hos mig är dessa få:

* Dead by April med ”Mystery”

*Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern med ”Jag reser mig igen”

* Thomas Di Leva med ”Ge aldrig upp”

* Dynazty med ”Land of broken dreams”

* Lotta Engberg och Christer Sjögren med ”Don't let me down”

Ja vad ska man säga- hyggligt underhållande som b-version av betydligt mer påkostade The day after tomorrow, men mycket mer än så finns inte i 2012 Ice Age . Effekterna övertygar definitivt inte och är riktigt sunkiga och detsamma gäller skådespeleriet också. Och till skillnad från Day after tomorrow så finns ingen lång prolog och olika varningstecken utan allt helvete brakar bara loss direkt och sedan får vi följa en familjs kamp för att rädda sin dotter genom resten av filmen, så det blir i alla fall aldrig långtråkigt. 

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN!

Det enda man kan göra efter att man har sett sådana här filmer är att konstatera att det finns en del underliga saker... Som hela grejen med en skenande glaciär, hur dumt är inte det egenligen? Jag vet inte om det ens kan inträffa i verkligheten men det har jag svårt att tänka mig. Och varför har militären bara en enda plan- att bomba sönder glaciärhelvetet?! När de märker att det inte fungerar efter det tredje försöket borde andra alternativ diskuteras innan isen mosar hela New York, men icke man försöker lika ihärdigt spränga isen och inga andra planer tycks man ens överväga...

Och sonens dator tycker jag är fascinerande för den tycks fungera hela tiden trots att det rimligtvis inte borde finnas någon täckning då inte ens mobiltelefonerna fungerar och en hel del master borde ha blivit mosade under isens framfart.

Nåja logiskt tänkande medan man ser sådana här filmer brukar aldrig löna sig, så det är lika bra att man stänger av hjärnan helt och hållet istället och klarar man inte av det så ska man inte se den här filmen för mycket logik har man inte att hämta från 2012 Ice Age. Knappast något annat heller, utan den här filmen ser man om man vill men efter en vecka har man förmodligen hunnit glömma bort den, så den passar bra om man är lite bakis en söndagskväll!